UGC-avtal eller influenceravtal – vad är skillnaden?

Av Mallbutiken · Sakuppgifter kontrollerade 30 september 2026 · Cirka 8 minuters läsning

Skillnaden mellan ett UGC-avtal och ett influenceravtal ligger främst i vad företaget faktiskt köper. Vid UGC köper företaget normalt produktion av innehåll som företaget själv ska använda. Vid influencer marketing köper företaget normalt också tillgång till influencerns egen kanal, publik och publicering. Därför behöver avtalen lägga tyngdpunkten på olika frågor.

UGC-avtal vs influenceravtal – jämförelse

När passar ett UGC-avtal?

UGC betyder user-generated content men i kommersiella samarbeten används begreppet ofta för innehåll som en creator producerar på uppdrag av ett företag. Materialet kan exempelvis vara produktdemonstrationer, korta videor, testimonials, unboxing, voice-over eller stillbilder som företaget använder i sina egna kanaler.

Det centrala är därför inte hur många följare creatorn har utan vad som ska levereras och hur företaget får använda materialet. Ett UGC-avtal bör exempelvis ange format, längd, antal versioner, deadlines, brief, korrigeringsrundor, råmaterial, användningsrätt, licensperiod och vilka annonskanaler som omfattas.

Exempel

Ett hudvårdsföretag beställer fyra korta videor av en creator. Creatorn behöver inte publicera materialet på sitt eget TikTok-konto. Företaget ska i stället testa filmerna som annonser i Meta och TikTok. Det är i grunden ett UGC-upplägg, och rättigheterna till paid media blir viktigare än creatorens organiska räckvidd.

När passar ett influenceravtal?

Influenceravtal passar när uppdraget bygger på att innehållet ska nå följarna i influencerns egna kanaler. Då behöver avtalet tydligare reglera kanal, antal publiceringar, publiceringsdatum, hur länge innehållet ska ligga kvar, reklamidentifiering, rabattkoder, affiliatelänkar, statistik och eventuell kategori- eller konkurrentexklusivitet.

Om företaget dessutom vill återanvända materialet utanför influencerns kanal bör den rätten beskrivas separat. Läs vad ett influenceravtal bör innehålla för en fördjupad checklista.

Rättigheter: skilj produktion från användning

Att företaget betalar för att ett innehåll tas fram innebär inte att alla tänkbara användningsrättigheter automatiskt följer med. Avtalet bör därför svara på var, hur och hur länge företaget får använda materialet.

• Organiska inlägg i företagets sociala medier.
• Webbplats och e-handel.
• Nyhetsbrev och CRM.
• Betald annonsering.
• Whitelisting, Spark Ads eller Partnership Ads.
• Råmaterial och nya klipp/versioner.
• Översättning, undertextning och beskärning.
• Tredjepartsåterförsäljare eller marknadsplatser.

Om creatorens namn eller bild används i marknadsföring behöver samtycket och omfattningen vara tydliga. Lagen om namn och bild i reklam innehåller ett uttryckligt förbud mot att näringsidkare utan samtycke använder annans namn eller bild i marknadsföring.

AI, röstkloning och syntetiska versioner

Om företaget vill använda materialet för AI-baserad redigering, syntetisk röst, digital avatar eller andra bearbetningar som går längre än vanlig klippning bör det regleras särskilt. Ett generellt godkännande att ”redigera materialet” är inte nödvändigtvis ett bra underlag för helt nya syntetiska användningar.

Reklammarkering och marknadsrättsligt ansvar

När en influencer publicerar kommersiellt innehåll på uppdrag av ett företag omfattas marknadsföringen av marknadsföringslagen. Konsumentverket betonar att reklam ska kunna identifieras som reklam redan vid en flyktig kontakt och att det ska framgå vem som står bakom marknadsföringen.

I ett rent UGC-upplägg där företaget själv publicerar innehållet ligger publiceringskontrollen normalt hos företaget. Det betyder inte att alla juridiska frågor försvinner: produktpåståenden, rättigheter, namn/bild, reglerade produkter och plattformsvillkor kan fortfarande vara relevanta.

När samma samarbete är både UGC och influencer marketing

Många moderna kampanjer är hybrider. Creatorn publicerar exempelvis en Reel i sin egen kanal och levererar samtidigt två extra versioner som företaget får använda i paid social. Då bör avtalet separera prestationerna:

1. Organisk influencerleverans: kanal, datum, reklammarkering, statistik och publiceringstid.
2. UGC-produktion: antal filer, råmaterial, brief och korrigeringar.
3. Licens: vilka versioner företaget får använda, i vilka medier och hur länge.
4. Paid media: om creatorens identitet/konto får användas, budgetperiod och eventuell separat ersättning.

Den uppdelningen gör det också enklare att prissätta rättigheter och förlängningar senare.

Checklista: vilket avtal behöver ni?

• Ska creatorn publicera i egen kanal eller bara leverera filer?
• Köper ni räckvidd eller framför allt produktion?
• Ska materialet användas i paid ads?
• Behöver företaget råmaterial?
• Hur länge ska licensen gälla?
• Får innehållet redigeras, översättas eller versioneras?
• Ska namn, bild eller röst användas i företagets marknadsföring?
• Finns affiliate, rabattkod eller prestationsbaserad ersättning?
• Behövs exklusivitet mot konkurrerande varumärken?
• Finns en tydlig process för reklamgranskning och produktpåståenden?

Främst produktion och användningsrättigheter?

Mallbutikens UGC Creator-avtal är framtaget för företag och creators som behöver reglera leverans, licens, paid ads, namn/bild/röst och moderna användningar av creator-material. Word och PDF, 149 kr.

Se UGC Creator-avtaletSe influenceravtalet

Vanliga frågor

Kan man använda samma avtal för UGC och influencer marketing?

Det går att kombinera villkor, men avtalet behöver tydligt separera creatorens produktion, egen publicering och företagets efterföljande användningsrättigheter.

Behöver en UGC-creator ha många följare?

Nej. I ett rent UGC-upplägg är innehållsproduktionen normalt kärnan. Räckvidden i creatorens egna kanaler behöver inte ingå alls.

Kan företaget använda UGC-material för alltid?

Endast om det faktiskt följer av parternas avtal och övriga rättigheter. Tydliga tidsperioder och kanaler minskar risken för senare tvist.