CBAM 2026 – vilka företag omfattas och hur fungerar 50-tonströskeln?
Compartir
Av Mallbutiken · Sakuppgifter kontrollerade 6 oktober 2026 · Uppdaterad för CBAM:s definitiva fas
Kort svar: CBAM:s definitiva fas gäller sedan den 1 januari 2026. För importörer av bland annat järn och stål, aluminium, cement och gödselmedel är den nya 50-tonströskeln central: när den relevanta sammanlagda importen passerar tröskeln behöver importören normalt omfattas av CBAM-kraven och ha rätt status för importen. El och vätgas följer inte samma viktbaserade de minimis-regel.
- CBAM gäller i definitiv fas från 1 januari 2026.
- 50-tonströskeln är i de berörda sektorerna kumulativ per importör och kalenderår – inte per sändning.
- Kontroll av KN-kod, ursprung, importroll och varukategori måste göras innan man drar slutsatser om scope.
- Företag som omfattas behöver få ordning på leverantörsdata, inbäddade utsläpp, verifiering, dokumentation och CBAM-certifikat.
- För importåret 2026 behöver organisationen redan under 2026 bygga ett spårbart underlag inför kommande deklaration och certifikathantering.
Vad är CBAM?
CBAM står för Carbon Border Adjustment Mechanism och är EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Syftet är att koppla en kostnad till inbäddade utsläpp i vissa importerade varor och minska skillnaden mellan klimatkostnaden för produktion inom EU och motsvarande produktion utanför EU.
Regelverket är inte en allmän tull på alla varor. Det träffar särskilda produktgrupper och KN-koder enligt CBAM-förordningen. Därför bör en organisation börja med klassificering och scope – inte med en generell fråga om den “importerar från ett land utanför EU”.
Vilka företag och varor omfattas av CBAM 2026?
CBAM omfattar i huvudsak varor inom järn och stål, aluminium, cement, gödselmedel, elektricitet och vätgas samt vissa produkter längre ned i värdekedjan. Den exakta bedömningen görs mot tillämplig KN-kod.
| Fråga | Vad företaget bör kontrollera |
|---|---|
| Varukod | Är den aktuella KN-koden upptagen i CBAM-regelverket? |
| Ursprung | Varifrån importeras varan och finns något relevant undantag? |
| Importör | Vem är deklarant/importör och vem bär CBAM-ansvaret? |
| Volym | Hur stor är den sammanlagda relevanta importen under kalenderåret? |
| Utsläppsdata | Kan producenten lämna den data som krävs för inbäddade utsläpp? |
Hur fungerar 50-tonströskeln?
Efter 2025 års förenkling av CBAM finns en viktbaserad de minimis-tröskel på 50 ton för vissa av de stora varugrupperna. Det viktiga i praktiken är att inte behandla 50 ton som en gräns per leverans. Företaget behöver följa den sammanlagda importvolymen under kalenderåret och ha en rutin som fångar när tröskeln närmar sig.
Vad innebär status som godkänd CBAM-deklarant?
För import som omfattas av kraven behöver importören eller ett relevant indirekt tullombud kunna uppfylla reglerna om godkänd CBAM-deklarant. I Sverige hanteras centrala delar av CBAM av Naturvårdsverket. Företag som ligger nära tröskeln bör inte vänta tills en sändning stoppas eller tullklareringen blir tidskritisk.
En praktisk rutin bör därför tydligt ange vem som följer importvolym, vem som bevakar deklarantstatus, vem som samlar leverantörsdata och vem som ansvarar för den årliga stängningen.
CBAM steg för steg för ett importföretag
- Kartlägg importflöden. Samla KN-kod, ursprungsland, leverantör, producent, importör och nettovikt.
- Gör scopebedömning. Markera vilka varor som omfattas och vilka som faller utanför.
- Följ tröskeln löpande. Summera relevanta volymer per kalenderår och bygg in en varning innan 50 ton passeras.
- Säkra CBAM-rollen. Kontrollera vem som ska vara godkänd CBAM-deklarant och att ansökan/status hanteras i tid.
- Begär producentdata. Definiera vilka emissions- och anläggningsuppgifter leverantören måste lämna.
- Dokumentera beräkning och verifiering. Spara metod, källdata, antaganden, rapporter och versionshistorik.
- Planera certifikat och ekonomi. Bygg prognos för utsläpp, certifikatbehov och koldioxidpris.
- Förbered årsavslut. Stäm av importregister, emissionsdata, verifiering, avvikelser och deklarationsunderlag.
Vilken leverantörsdata behöver företaget?
Den praktiska flaskhalsen är ofta inte själva tulluppgiften utan att få fram spårbar emissionsdata från producenten. Ett bra underlag identifierar bland annat produkt, produktionsanläggning, period, produktionsmetod, direkta och i förekommande fall indirekta utsläpp, prekursorer och dokumentation om koldioxidpris som redan betalats i ursprungslandet.
Om data saknas bör det finnas en tydlig avvikelseprocess: vem kontaktar leverantören, hur länge får datagapet vara öppet och när behöver frågan eskaleras till inköp, tull eller compliance?
Vanliga misstag vid CBAM-arbete
Tröskeln behandlas felaktigt som om varje enskild leverans bedömdes isolerat.
Företaget bygger hela processen på en produktbeskrivning i stället för att verifiera varuklassificeringen.
Producenten kontaktas först vid rapportering i stället för att datakraven skrivs in i inköpsprocessen.
Tull, inköp, hållbarhet och ekonomi antar att någon annan ansvarar för helheten.
Vanliga frågor om CBAM 2026
Gäller CBAM alla företag som importerar från länder utanför EU?
Nej. Bedömningen beror bland annat på varukod, ursprung, relevant sektor, importroll och i vissa sektorer den sammanlagda importvolymen.
Är 50 ton en gräns per leverans?
Nej. För de sektorer där den viktbaserade tröskeln gäller bedöms den kumulativt per importör och kalenderår.
Gäller 50 ton för elektricitet och vätgas?
Nej. De omfattas inte av samma viktbaserade de minimis-tröskel som de fyra huvudgrupperna järn/stål, aluminium, cement och gödselmedel.
När bör leverantörsdata samlas in?
Så tidigt som möjligt. Datakraven bör byggas in i leverantörsonboarding, inköpsvillkor och löpande leverantörsuppföljning, inte lämnas till slutet av rapporteringsperioden.
Behöver ni strukturera hela CBAM-processen?
Mallbutikens CBAM Compliance-paket innehåller svenska och engelska arbetsdokument för scope, leverantörsdata, emissionsunderlag, verifiering, certifikat, årsdeklaration och ett Excel-register med dashboard.
Se CBAM Compliance 2026/2027Relaterade guider
- Leverantörsavtal – kvalitet, leverans, ansvar och supply chain-risk
- Leverantörsavtal – vad ska ett B2B Supplier Agreement innehålla?
- EUDR och due diligence – guide för företag (om publicerad på webbplatsen)
- EU compliance för företag 2026/2027 – guide till nya EU-regler
Källor och rättslig grund
- Förordning (EU) 2023/956 om CBAM
- Förordning (EU) 2025/2083 – förenkling och ändring av CBAM
- EU-kommissionen – CBAM definitive regime
- Naturvårdsverket – CBAM
