Första hjälpen och krisstöd – beredskap på arbetsplatsen

Alla arbetsplatser som omfattas av arbetsmiljölagen behöver en fungerande beredskap för första hjälpen och krisstöd. Beredskapen ska utgå från verksamhetens risker, arbetsplatsens storlek och hur snabbt professionell hjälp kan nå fram.

Snabböversikt

  • Reglerna finns i 4 kap. AFS 2023:2.
  • Beredskapen ska anpassas efter riskerna och de praktiska förhållandena.
  • Det ska finnas tillräckligt många personer som kan ge första hjälpen.
  • Larmvägar, adresser, mötespunkter och ansvar behöver vara kända.
  • Krisstöd efter allvarliga händelser ska planeras – inte improviseras först efter olyckan.
Riskbild Vilka olyckor och akuta sjukdomstillstånd kan rimligen inträffa?
Resurser Första hjälpen-utrustning, hjärtstartare där relevant och utbildade personer.
Larm 112, interna larmnummer, adress, portkod och mötesplats.
Krisstöd Akut omhändertagande, chefskontakt, företagshälsovård och uppföljning.
Kontroll Vem kontrollerar utrustning, kontaktlistor och utbildningsbehov?

Beredskapen ska bygga på riskbedömningen

En kontorsarbetsplats och en verkstad har olika behov. Bedöm skadehändelser, kemikalier, maskiner, ensamarbete, resor, geografiskt läge och hur lång tid ambulans eller annan räddningsresurs kan behöva. Det påverkar både utrustning och kompetens.

Larmrutinen ska fungera även under stress

Rutinen bör vara kort, konkret och lätt att hitta. Ange vem som larmar, vilken information som ska lämnas, exakt adress och mötespunkt samt hur räddningspersonal leds till rätt plats. På stora eller avskilda arbetsplatser kan detta vara avgörande.

Första hjälpen-kompetens och utrustning

Arbetsgivaren behöver bedöma hur många som ska kunna ge första hjälpen utifrån arbetstider, skift, semester och geografisk spridning. Utrustningen ska vara lämplig, tillgänglig och regelbundet kontrollerad.

Krisstöd efter olycka eller allvarlig händelse

Krisstöd kan behövas även när den fysiska skadan är liten. Rutinen bör ange vem som tar kontakt med berörda, hur akut stöd ordnas och hur uppföljning sker de följande dagarna och veckorna.

Vanliga misstag att undvika

  • Att första hjälpen-lådan finns men ingen ansvarar för innehållet.
  • Att bara en person per arbetsplats är utbildad utan hänsyn till skift och frånvaro.
  • Att larmrutinen saknar exakt adress eller mötespunkt.
  • Att krisstöd likställs med en enda avlastande samtalstid.
  • Att rutiner aldrig övas eller revideras.

Vanliga frågor och svar

Måste alla kunna HLR?

Reglerna anger inte att exakt alla måste vara utbildade, men arbetsgivaren ska säkerställa en tillräcklig beredskap utifrån verksamheten och riskerna.

Måste det finnas hjärtstartare?

Det beror på riskbedömningen och verksamheten. Om hjärtstartare finns ska placering, kontroll och användning ingå i beredskapen.

Vad räknas som krisstöd?

Psykiskt och socialt omhändertagande efter akuta kriser, olyckor eller andra allvarliga händelser, inklusive planerad uppföljning.

Hur ofta bör rutinen kontrolleras?

När verksamheten förändras och regelbundet inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kontaktuppgifter och material behöver dessutom hållas aktuella löpande.

Beredskapsplan, larmrutiner och kontrolljournal

Mallpaketet samlar riskbedömning, första hjälpen-beredskap, krisstöd, kontaktvägar och återkommande kontroll.

Se mallen på Mallbutiken.se →

Källor och vidare läsning

Senast uppdaterad: 5 oktober 2026. Artikeln är allmän information och ersätter inte en verksamhetsspecifik arbetsmiljöbedömning.

Tillbaka till blogg