Våld och hot i arbetsmiljön – riskbedömning, larm och rutiner
Dela
Våld och hot kan förekomma i fysisk kontakt, via telefon eller digitala kanaler. AFS 2023:2 kräver att arbetsgivaren organiserar arbetet så att risken förebyggs så långt som möjligt och har särskilda säkerhetsrutiner där risken finns.
Snabböversikt
- Reglerna finns i 5 kap. AFS 2023:2.
- Arbetsgivaren ska förebygga risken så långt som möjligt.
- Särskilda säkerhetsrutiner ska finnas och hållas aktuella.
- Arbetstagare ska känna till rutinerna och vid återkommande risk få stöd och handledning.
- Ensamarbete kan vara olämpligt eller förbjudet när hjälp inte kan nå fram tillräckligt snabbt.
| Riskbild | Kunder, patienter, klienter, kontanter, beslut, nattarbete och digitala hot. |
| Förebygg | Bemanning, lokalutformning, reträttväg, information och arbetssätt. |
| Larm | Bärbart eller fast larm, test, mottagare och förväntad responstid. |
| Efter händelse | Akut hjälp, krisstöd, dokumentation, anmälan och utredning. |
| Uppföljning | Analysera mönster och revidera rutiner när riskbilden förändras. |
Kartlägg när och var risken uppstår
Riskbedömningen bör analysera situationer, tider, platser och arbetsmoment. Ensamarbete, kvällar och nätter, myndighetsbeslut, hantering av stöldbegärlig egendom och möten med påverkade eller aggressiva personer kan öka risken.
Säkerhetsrutiner ska vara konkreta
Rutinerna bör beskriva förebyggande arbetssätt, när arbetet inte får utföras ensam, när larm ska användas, hur hjälp tillkallas och vad kollegor eller chef ska göra. Arbetstagare som berörs ska känna till rutinerna.
Larm måste fungera i verkligheten
Det räcker inte att larmutrustning finns. Den behöver testas, mottagaren måste veta vad signalen betyder och hjälp måste kunna nå fram. Riskbedömningen bör ta hänsyn till lokaler, mobilt arbete, täckning och responstid.
Efter händelsen: stöd, dokumentation och lärande
Arbetsmiljöverket anger att händelser med våld eller hot ska följas upp och dokumenteras. Utred bakomliggande arbetsmiljöorsaker, kontrollera om rutinerna fungerade och planera åtgärder. Allvarliga händelser kan också behöva anmälas.
Vanliga misstag att undvika
- Att bara utbilda personalen i bemötande utan att minska organisatoriska risker.
- Att larm aldrig funktionstestas.
- Att ensamarbete tillåts trots att snabb hjälp inte kan ordnas.
- Att digitala hot inte ingår i riskbedömningen.
- Att utredningen fokuserar på skuld i stället för bakomliggande orsaker och förbättringar.
Vanliga frågor och svar
Gäller reglerna även hot på telefon och internet?
Ja. AFS 2023:2 omfattar risk för våld och hot oavsett hur hotet förmedlas.
Måste alla arbetsplatser ha personlarm?
Inte generellt. Behovet och utformningen avgörs av riskbedömningen.
Får man arbeta ensam där våldsrisken är hög?
Ensamarbete kan vara olämpligt eller inte tillåtet när det finns påtaglig risk och arbetstagaren inte kan få snabb hjälp.
Ska hot dokumenteras även om ingen skadades?
Ja, dokumentation och uppföljning av hot- och våldshändelser är viktiga för att förebygga upprepning. Allvarliga tillbud kan dessutom vara anmälningspliktiga.
Riskbedömning, larmplan och säkerhetsrutiner
Mallpaketet ger en strukturerad grund för riskbild, larm, säkra arbetssätt, incidenthantering och uppföljning.
Källor och vidare läsning
Senast uppdaterad: 5 oktober 2026. Artikeln är allmän information och ersätter inte en verksamhetsspecifik arbetsmiljöbedömning.
