Förskott på arv – så påverkar gåvor till barn arvet
Dela
Sakuppgifter kontrollerade: 1 oktober 2026 · Ärvdabalken 6–7 kap.
En gåva till ett barn ska som huvudregel avräknas som förskott på arv. Syftet är att gåvan ska räknas in när barnets framtida arvsandel bestäms. Men givaren kan föreskriva att gåvan inte ska vara förskott, och lagen har viktiga undantag för exempelvis sedvanliga gåvor och kostnader för barns underhåll och utbildning.
Huvudregeln i 6 kap. 1 § ärvdabalken
Det som arvlåtaren under sin livstid har gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller om omständigheterna visar att en annan avsikt funnits.
Bröstarvingar är den avlidnes avkomlingar enligt arvsordningen. Barn står först. Om ett barn har avlidit före arvlåtaren kan barnets egna barn träda i dess ställe, vilket innebär att man inte kan säga att en gåva till barnbarn aldrig kan beröras av reglerna.
Gåva till annan arvinge än bröstarvinge
För andra arvingar är utgångspunkten den motsatta. En gåva ska då avräknas bara om givaren har föreskrivit det eller om det på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsikten.
Vilka gåvor ska normalt inte avräknas?
6 kap. 2 § innehåller viktiga undantag. Kostnader som en förälder lagt på barns underhåll och utbildning ska inte avräknas om föräldern därigenom bara fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller sedvanliga gåvor ska avräknas om deras värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska förhållanden.
Kan givaren bestämma att gåvan inte ska vara förskott?
Ja. Det är ofta klokt att ange detta direkt i gåvobrevet, exempelvis: ”Gåvan ska inte avräknas som förskott på mottagarens arv efter givaren.”
Om gåvan i stället ska vara förskott kan även det anges uttryckligen. Tydlighet minskar risken för att arvingarna långt senare måste försöka bevisa vad givaren egentligen menade.
Hur värderas förskottet?
Enligt 6 kap. 3 § är huvudregeln att avräkningen görs efter egendomens värde när mottagaren fick den, om inte omständigheterna ger anledning till något annat.
För en penninggåva är det mottagna beloppet därför normalt en tydlig utgångspunkt. För fastighet, aktier eller annan egendom kan historisk värdering bli mer komplicerad.
Räkneexempel: två barn och en tidigare gåva
Anta att en förälder har två barn, Alma och Björn. Alma har tidigare fått 1 000 000 kr som förskott på arv. När föräldern avlider finns 4 000 000 kr kvar i dödsboet.
- Förskottet läggs vid andelsberäkningen till kvarlåtenskapen: 4 000 000 + 1 000 000 = 5 000 000 kr.
- Två lika arvsandelar blir 2 500 000 kr vardera.
- Almas tidigare förskott på 1 000 000 kr räknas av från hennes andel.
- Alma får därför 1 500 000 kr ur dödsboet och har totalt fått 2 500 000 kr från föräldern.
- Björn får 2 500 000 kr ur dödsboet.
Det gamla sättet att först dra av gåvan från det befintliga dödsboet och sedan dela resten lika är alltså fel. 6 kap. 5 § bygger i stället på att förskottet läggs till vid beräkningen av arvslotterna.
Om gåvan uttryckligen inte är förskott
Med samma siffror men med ett tydligt villkor att Almas 1 000 000 kr inte ska vara förskott på arv, delas de 4 000 000 kr som finns kvar normalt enligt arvsordningen. Alma och Björn får då 2 000 000 kr var ur dödsboet, vilket innebär att Alma totalt har fått mer från föräldern under livstid + arv.
Måste mottagaren betala tillbaka om förskottet är större än arvet?
Som huvudregel nej. 6 kap. 4 § anger att mottagaren inte behöver återbära överskottet om förskottet överstiger den framtida arvslotten, om inte återbetalningsskyldighet avtalades när förskottet lämnades.
Vad händer om mottagaren av förskottet avlider först?
6 kap. 6 § reglerar vissa fall där en bröstarvinges avkomlingar träder in och förskottet ska avräknas på deras arv. Därför kan äldre gåvor få betydelse även när den ursprungliga mottagaren har avlidit före givaren.
Förskott på arv och laglottsskydd
En gåva som inte ska avräknas som förskott på arv är inte automatiskt skyddad från alla framtida arvsrättsliga frågor. 7 kap. 4 § innehåller ett förstärkt laglottsskydd när en gåva till sitt syfte är att likställa med testamente, exempelvis vissa gåvor nära dödsfallet där givaren i praktiken ordnat successionen.
En bröstarvinge som vill göra sådan rätt gällande måste väcka talan inom den lagstadgade fristen, normalt ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades.
Gåvobrevet bör svara på tre frågor
- Är överföringen en gåva utan återbetalningsskyldighet?
- Ska gåvan avräknas som förskott på arv eller inte?
- Ska gåvan vara mottagarens enskilda egendom?
De tre frågorna är juridiskt separata. En gåva kan exempelvis vara inte förskott på arv men ändå enskild egendom, eller tvärtom.
Mallbutikens Gåvobrev Pengar – Mall kostar 29 kr och innehåller utrymme för att dokumentera gåvan och relevanta villkor.
För praktisk dokumentation, läs även Gåvobrev för pengar och Enskild egendom vid penninggåva.
