Köpa bil privat – köpekontrakt, befintligt skick och fordonsrelaterade skulder

Kort svar: När en privatperson köper bil av en annan privatperson gäller normalt Köplagen, inte Konsumentköplagen. Eftersom Köplagen i stor utsträckning kan avtalas bort är ett tydligt skriftligt köpekontrakt särskilt viktigt. Köparen bör dessutom kontrollera bilens identitet, ägare, skick, besiktningsstatus och fordonsrelaterade skulder innan betalning och ägarbyte.

Vilken lag gäller när du köper bil privat?

Vid köp mellan två privatpersoner gäller som utgångspunkt Köplagen (1990:931). Lagen är dispositiv, vilket innebär att parterna kan avtala om andra villkor inom många områden. Det gör själva köpekontraktet centralt: sådant som pris, skick, utrustning, kända fel, leverans och ansvar bör skrivas ned.

Vad bör ett köpekontrakt för bil innehålla?

• köparens och säljarens fullständiga uppgifter
• registreringsnummer, chassinummer/VIN och bilmodell
• mätarställning vid överlåtelsen
• köpeskilling, betalningssätt och eventuell handpenning
• datum och tid för överlämnande
• vilken utrustning, nycklar, hjul och dokumentation som följer med
• kända fel, skador och tidigare upplysningar om bilen
• eventuella garantier eller särskilda utfästelser
• om bilen säljs i ”befintligt skick”
• underskrifter från båda parter

Vad betyder ”befintligt skick”?

Formuleringen innebär inte att säljaren automatiskt är fri från allt ansvar. Enligt 19 § Köplagen kan bilen trots ett sådant förbehåll vara felaktig om den inte stämmer med uppgifter som säljaren lämnat, om säljaren har underlåtit att berätta om ett väsentligt förhållande som säljaren måste antas ha känt till och köparen med fog kunde räkna med att få veta, eller om bilen är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till pris och övriga omständigheter med fog kunnat förutsätta.

Köparens undersökning är viktig

Enligt 20 § Köplagen kan köparen normalt inte åberopa sådant som köparen kände till. Om köparen har undersökt bilen – eller utan godtagbar anledning låtit bli efter säljarens uppmaning – kan köparen också förlora möjligheten att åberopa fel som borde ha märkts vid undersökningen.

Kontrollera bland annat

• motor, växellåda, bromsar och varningslampor
• däck, kaross, rost och synliga skador
• servicebok och kvitton
• besiktningshistorik och aktuell besiktningsstatus
• mätarställning och om historiken verkar rimlig
• att registreringsnummer och VIN stämmer med bilen och dokumenten
• att säljaren verkligen är den registrerade fordonsägaren

Kontrollera fordonsrelaterade skulder före köpet

Transportstyrelsen rekommenderar att köparen kontrollerar om det finns fordonsrelaterade skulder. Det kan bland annat röra fordonskatt, trängselskatt, felparkeringsavgifter och infrastrukturavgifter. Den tidigare ägaren kan fortfarande vara betalningsskyldig, men fordonet kan under vissa förutsättningar tas i anspråk för obetalda fordonsrelaterade skulder. Därför bör köpare och säljare kontrollera detta tillsammans i nära anslutning till affären.

Transportstyrelsen betonar också att uppgifterna inte alltid ger en fullständigt uppdaterad bild eftersom vissa avgifter registreras med fördröjning. Ett köpekontrakt kan därför med fördel innehålla en uttrycklig uppgift från säljaren om kända fordonsrelaterade skulder och vad som ska gälla om äldre skulder upptäcks efter köpet.

Ägarbyte och betalning

Kontrollera säljarens identitet och att personen är registrerad ägare innan affären genomförs. Gör ägarbytet enligt Transportstyrelsens rutiner och spara underlag från betalningen. Vid större belopp är det klokt att planera i vilken ordning betalning, kontrakt, nyckelöverlämning och ägarbyte ska ske så att båda parter vet när risken och kontrollen över bilen övergår.

Finns 14 dagars ångerrätt vid privat bilköp?

Det finns ingen generell lagstadgad 14-dagars ångerrätt bara för att en privatperson köper en bil av en annan privatperson. Om parterna vill ge köparen en särskild rätt att frånträda köpet behöver den i så fall avtalas tydligt.

Vanliga misstag vid privat bilköp

• att endast skriva ett enkelt kvitto utan uppgifter om skick och kända fel
• att lita på uttrycket ”befintligt skick” som om det tog bort allt säljaransvar
• att inte provköra eller undersöka bilen
• att inte kontrollera vem som är registrerad ägare
• att missa fordonsrelaterade skulder och användningsförbud
• att muntliga löften om exempelvis service, fel eller utrustning inte skrivs in i avtalet
• att mätarställning och medföljande tillbehör inte dokumenteras

Se Mallbutikens köpekontrakt för bil mellan privatpersoner.

FAQ om privat bilköp

Kan köparen klaga på ett fel efter köpet?

Det kan vara möjligt om bilen är felaktig enligt avtalet eller Köplagen. Bedömningen påverkas bland annat av vad säljaren uppgett, vad köparen kände till eller borde ha upptäckt och vad parterna faktiskt avtalat.

Är ett muntligt bilköp giltigt?

Ett köp kan i många fall vara giltigt även utan ett långt skriftligt kontrakt, men bevisläget blir betydligt sämre. Ett skriftligt avtal minskar osäkerheten om vad parterna kom överens om.

Vad gör jag om bilen har gamla skulder?

Kontakta Transportstyrelsen och vid behov Kronofogden för aktuell information. Kontrollera skuldsituationen före köpet och reglera säljarens uppgifter om skulder i kontraktet.

Är en registrering av ägarbyte samma sak som köpekontrakt?

Nej. Ägarbytet i vägtrafikregistret och det civilrättsliga avtalet fyller olika funktioner. Ett skriftligt köpekontrakt dokumenterar vad parterna har avtalat om själva affären.

Officiella källor: Köplagen (1990:931), särskilt 19–20 §§, samt Transportstyrelsens vägledning för fordonsköp och fordonsrelaterade skulder.

Artikeln är generell information och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.