OSA 2026 – organisatorisk och social arbetsmiljö enligt AFS 2023:2
Dela
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA, handlar om hur arbetet leds, organiseras och samspelar med människors sociala förutsättningar. AFS 2023:2 ställer krav på bland annat kunskap, mål, arbetsbelastning, arbetstid och rutiner mot kränkande särbehandling.
Snabböversikt
- OSA-reglerna finns i 2 kap. AFS 2023:2.
- Arbetsgivaren ska se till att krav och resurser inte skapar ohälsosam arbetsbelastning.
- Chefer och arbetsledare ska ha kunskap och praktiska förutsättningar att förebygga risker.
- OSA-mål ska finnas och vara skriftliga vid minst tio arbetstagare.
- Rutiner för kränkande särbehandling ska vara kända av alla arbetstagare.
| Krav och resurser | Arbetsmängd, svårighetsgrad och tidskrav i relation till bemanning, kompetens och stöd. |
| Arbetstid | Skift, natt, långa pass, övertid och möjlighet till återhämtning. |
| Tydlighet | Mål, prioriteringar, befogenheter och vad som ska göras när tiden inte räcker. |
| Social miljö | Samarbete, stöd, konflikter och bemötande. |
| Uppföljning | Signaldata, tillbud, sjukfrånvaro, samtal och åtgärdsplaner. |
Krav och resurser måste vara i balans
Ohälsosam arbetsbelastning uppstår när kraven mer än tillfälligt överstiger resurserna och återhämtningen inte räcker. Åtgärder kan vara att minska arbetsmängden, ändra prioriteringar, tillföra bemanning eller kompetens, förändra arbetssätt eller skapa bättre möjligheter till återhämtning.
OSA-mål ska vara mer än fina formuleringar
Målen ska främja hälsa och stärka organisationens förmåga att motverka ohälsa. De bör därför vara kopplade till konkreta aktiviteter och uppföljning. Vid tio eller fler arbetstagare ska målen vara skriftliga.
Arbetstidens förläggning är en arbetsmiljöfråga
Skiftarbete, nattarbete, långa pass, omfattande övertid och förväntningar på ständig nåbarhet kan öka riskerna. Arbetsgivaren behöver väga in återhämtning redan när arbetet planeras.
Kränkande särbehandling – förebygg och ha kända rutiner
Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och motverka förhållanden som kan ge upphov till den. Rutinerna ska ange vem som tar emot information, vad mottagaren ska göra och hur den utsatta snabbt kan få hjälp.
Vanliga misstag att undvika
- Att mäta trivsel men inte riskbedöma arbetets organisation.
- Att lägga hela OSA-ansvaret på individens stresshantering.
- Att ha OSA-mål utan ansvarig, tidplan eller uppföljning.
- Att sakna alternativ kontaktväg när närmaste chef är en del av problemet.
- Att inte ge chefer rimliga befogenheter och resurser för sitt arbetsmiljöansvar.
Vanliga frågor och svar
Vad betyder OSA?
Organisatorisk och social arbetsmiljö – villkor kring ledning, styrning, kommunikation, arbetsbelastning, arbetstid, samspel och socialt stöd.
Måste OSA-mål vara skriftliga?
Ja, om verksamheten har tio eller fler arbetstagare. Även mindre verksamheter bör dokumentera mål för att kunna följa upp dem.
Är stress alltid ett individproblem?
Nej. Reglerna fokuserar på hur krav, resurser och organisation ska utformas så att ohälsosam arbetsbelastning förebyggs.
Måste det finnas rutin för kränkande särbehandling?
Ja. Rutinen ska vara känd och beskriva vem som tar emot information, hur den hanteras och var den utsatta får snabb hjälp.
OSA-riskbedömning, rutiner och handlingsplan
Mallpaketet hjälper arbetsgivaren att kartlägga organisatoriska och sociala risker, dokumentera mål och rutiner samt följa upp åtgärder.
Läs också
Källor och vidare läsning
Senast uppdaterad: 5 oktober 2026. Artikeln är allmän information och ersätter inte en verksamhetsspecifik arbetsmiljöbedömning.
