Arbetsmiljö & HR – guider, regler & mallar

OSA 2026 – organisatorisk och social arbetsmiljö enligt AFS 2023:2

Guide till OSA 2026 enligt AFS 2023:2: arbetsbelastning, resurser, arbetstid, kränkande särbehandling, OSA-mål, rutiner och handlingsplan.

Publicerad Mallbutiken.se
OSA-checklista på whiteboard för organisatorisk och social arbetsmiljö med arbetsbelastning och tydliga roller

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA, handlar om hur arbetet leds, organiseras och samspelar med människors sociala förutsättningar. AFS 2023:2 ställer krav på bland annat kunskap, mål, arbetsbelastning, arbetstid och rutiner mot kränkande särbehandling.

Snabböversikt

  • OSA-reglerna finns i 2 kap. AFS 2023:2.
  • Arbetsgivaren ska se till att krav och resurser inte skapar ohälsosam arbetsbelastning.
  • Chefer och arbetsledare ska ha kunskap och praktiska förutsättningar att förebygga risker.
  • OSA-mål ska finnas och vara skriftliga vid minst tio arbetstagare.
  • Rutiner för kränkande särbehandling ska vara kända av alla arbetstagare.
Krav och resurser Arbetsmängd, svårighetsgrad och tidskrav i relation till bemanning, kompetens och stöd.
Arbetstid Skift, natt, långa pass, övertid och möjlighet till återhämtning.
Tydlighet Mål, prioriteringar, befogenheter och vad som ska göras när tiden inte räcker.
Social miljö Samarbete, stöd, konflikter och bemötande.
Uppföljning Signaldata, tillbud, sjukfrånvaro, samtal och åtgärdsplaner.

Krav och resurser måste vara i balans

Ohälsosam arbetsbelastning uppstår när kraven mer än tillfälligt överstiger resurserna och återhämtningen inte räcker. Åtgärder kan vara att minska arbetsmängden, ändra prioriteringar, tillföra bemanning eller kompetens, förändra arbetssätt eller skapa bättre möjligheter till återhämtning.

OSA-mål ska vara mer än fina formuleringar

Målen ska främja hälsa och stärka organisationens förmåga att motverka ohälsa. De bör därför vara kopplade till konkreta aktiviteter och uppföljning. Vid tio eller fler arbetstagare ska målen vara skriftliga.

Arbetstidens förläggning är en arbetsmiljöfråga

Skiftarbete, nattarbete, långa pass, omfattande övertid och förväntningar på ständig nåbarhet kan öka riskerna. Arbetsgivaren behöver väga in återhämtning redan när arbetet planeras.

Kränkande särbehandling – förebygg och ha kända rutiner

Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och motverka förhållanden som kan ge upphov till den. Rutinerna ska ange vem som tar emot information, vad mottagaren ska göra och hur den utsatta snabbt kan få hjälp.

Vanliga misstag att undvika

  • Att mäta trivsel men inte riskbedöma arbetets organisation.
  • Att lägga hela OSA-ansvaret på individens stresshantering.
  • Att ha OSA-mål utan ansvarig, tidplan eller uppföljning.
  • Att sakna alternativ kontaktväg när närmaste chef är en del av problemet.
  • Att inte ge chefer rimliga befogenheter och resurser för sitt arbetsmiljöansvar.

Vanliga frågor och svar

Vad betyder OSA?

Organisatorisk och social arbetsmiljö – villkor kring ledning, styrning, kommunikation, arbetsbelastning, arbetstid, samspel och socialt stöd.

Måste OSA-mål vara skriftliga?

Ja, om verksamheten har tio eller fler arbetstagare. Även mindre verksamheter bör dokumentera mål för att kunna följa upp dem.

Är stress alltid ett individproblem?

Nej. Reglerna fokuserar på hur krav, resurser och organisation ska utformas så att ohälsosam arbetsbelastning förebyggs.

Måste det finnas rutin för kränkande särbehandling?

Ja. Rutinen ska vara känd och beskriva vem som tar emot information, hur den hanteras och var den utsatta får snabb hjälp.

OSA-riskbedömning, rutiner och handlingsplan

Mallpaketet hjälper arbetsgivaren att kartlägga organisatoriska och sociala risker, dokumentera mål och rutiner samt följa upp åtgärder.

Se mallen på Mallbutiken.se →

Läs också

OSA-rond i praktiken – från risk till åtgärdsplan

En OSA-rond kan bygga på samtal, skyddsronder, enkäter och signaler om exempelvis arbetsbelastning, prioriteringskonflikter, bristande återhämtning och kränkande särbehandling. Undersök den faktiska organisationen och arbetssituationen, inte bara hur nöjda medarbetarna är. Låt arbetstagare och skyddsombud medverka där det är tillämpligt.

Enligt AFS 2023:1, 11 §, ska riskbedömningar alltid dokumenteras skriftligt. Anteckna risk, vilka grupper som berörs och om risken bedöms som allvarlig. Bedöm även risker inför planerade organisatoriska förändringar. Arbetsgivarens ansvar för en skriftlig riskbedömning gäller oberoende av tioarbetstagargränsen för skriftliga OSA-mål.

Genomför åtgärder så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte kan genomföras direkt ska enligt AFS 2023:1, 13 §, in i en skriftlig handlingsplan med ansvarig person och genomförandetid; kontrollera sedan effekten. Det finns inget generellt lagkrav på en OSA-rond varje månad – välj frekvens efter riskerna. Läs Arbetsmiljöverkets regler om undersökning och handlingsplan.

För strukturerad rond, riskbedömning och ansvarsfördelning finns mallen för skyddsrond och arbetsmiljörond. För att samla upp signaler kan medarbetarundersökning och arbetsmiljöenkät användas som ett komplement. En enkät ersätter inte arbetsgivarens riskbedömning eller åtgärder. Se även OSA-föreskrifterna i AFS 2023:2.

Källor och vidare läsning

Senast uppdaterad: 5 oktober 2026. Artikeln är allmän information och ersätter inte en verksamhetsspecifik arbetsmiljöbedömning.

Dokumentmallar i artikeln

Fördjupa dig i ämnet

Tillbaka till blogg
Customers rate us 4.6/5 based on 10261 reviews.