Särskild fakturakredit eller BNPL 2026? 14/50 dagar och nya regler

Kort svar: En kostnadsfri faktura direkt från en butik kan vara en särskild fakturakredit enligt den nya konsumentkreditlagen (2026:1011). Då finns uttryckliga undantag från vissa regler, bland annat bestämmelserna om kreditprövning i 3 kap. 13–16 §§. Men en faktura via en fristående BNPL-aktör blir inte automatiskt en sådan kredit. Utred vem som faktiskt lämnar krediten, om den kostar något, när den ska betalas och om fordran överlåts.

Den nya lagen är beslutad och börjar gälla 20 november 2026. Innan dess gäller i huvudsak 2010 års konsumentkreditlag. Övergångsbestämmelserna innebär i huvudsak att äldre regler fortsätter att gälla för kreditavtal som ingåtts före ikraftträdandet, med särskilda undantag bland annat för vissa krediter med obestämd löptid. Den här guiden avser svenska konsumentköp på kredit, inte vanlig B2B-fakturering eller betalning direkt med egna pengar.

1. När räknas fakturan som en särskild fakturakredit?

Definitionen finns i 1 kap. 3 § konsumentkreditlagen (2026:1011). Det är inte tillräckligt att checkouten visar ordet ”faktura”. Villkoren för krediten och säljarens storlek avgör.

Observera: med kreditkostnadsfri menas att kunden inte betalar ränta eller särskild avgift för krediten, till exempel faktura- eller aviseringsavgift. Prövningen gäller också vem som är rättslig kreditgivare. Att betalleverantören sköter betaladministration behöver inte ensamt besvara detta.

2. Hur avgörs om butiken är ett mindre företag?

Enligt 1 kap. 3 § är ett mindre företag ett företag med färre än 250 anställda och dessutom antingen årsomsättning högst 50 miljoner euro eller balansomslutning högst 43 miljoner euro. Personalkravet ska alltså kombineras med ett av de två ekonomiska kriterierna. Granska de faktiska uppgifterna för rätt juridisk person och dokumentera underlaget. En koncern- eller närståendebedömning kan kräva särskild expertprövning.

3. Skillnaden mellan egen faktura, extern BNPL och direktbetalning

Egen faktura: butiken lämnar själv krediten på fastställda villkor. Pröva kriterierna i tabellen. Att kalla fakturan ”30 dagar” betyder inte automatiskt att ett större företag kan använda undantaget vid distansköp online.

Extern BNPL eller delbetalning: en fristående aktör lämnar krediten eller övertar kreditfordran enligt avtalen. Särskild fakturakredit förutsätter en kredit som lämnas av säljaren själv; den externa lösningen måste därför prövas utifrån sin verkliga struktur. Den som är kreditgivare har primära skyldigheter enligt tillämpliga regler. Butiken bör kontrollera om den dessutom agerar kreditförmedlare, vilka uppgifter den visar och hur ansvar för kassan är avtalat.

Direktbetalning: kort- eller annan betallösning som inte medför kredit ska inte förväxlas med kreditköp. Dokumentera vad varje faktiskt erbjudet betalsätt innebär.

4. När krävs kreditprövning – och när finns undantag?

3 kap. 13–14 §§ i den nya lagen kräver för vanliga berörda konsumentkrediter en grundlig kreditprövning med relevanta ekonomiska uppgifter och lämplig kontroll. Enligt 3 kap. 19 § gäller dock inte 13–16 §§ för en särskild fakturakredit. Det innebär att man inte får påstå att just dessa paragrafer kräver samma kreditprövning för varje kostnadsfri säljarfaktura. Om villkoren för särskild fakturakredit inte är uppfyllda måste reglerna och respektive aktörs roll prövas på nytt.

Undantagen för särskild fakturakredit är uppräknade paragraf för paragraf, bland annat i 2 kap. 9 §, 3 kap. 19 § och 5 kap. 7 §. De innebär inte att alla konsumenträttsliga krav, god kreditgivningssed eller all betaltjänstreglering försvinner. Finansinspektionens allmänna råd FFFS 2026:32 börjar gälla samma datum och är vägledning, inte i sig samma sak som en bindande lagparagraf.

5. Kredit får inte vara förvalt i onlinekassan – men detta är inte en ny 2026-regel

Om kunden kan välja ett betalningssätt utan kredit ska det enligt 7 a kap. 1 § lagen (2010:751) om betaltjänster visas först, och ett kreditbetalningssätt får inte vara förvalt när andra betalsätt finns. Detta krav infördes redan 2020. För webbutiken är det fortfarande en praktisk kontrollpunkt, men det får inte felaktigt presenteras som ett nytt krav som börjar gälla 20 november 2026. Kontrollera det verkliga betalflödet på både mobil och dator och vem som ansvarar för betaltjänstens gränssnitt.

6. Checklista: dokumentera er checkout i sju steg

1. Inventera: lista kort, Swish, faktura, BNPL och delbetalning samt vilka alternativ som faktiskt medför kredit.
2. Identifiera kreditgivaren: läs avtal och kreditvillkor; skriv upp juridisk part, eventuell förmedling och ersättning från kreditgivaren.
3. Klassificera egen faktura: kontrollera att säljaren lämnar krediten, att ränta/avgifter saknas, betalningstid från leverans, företagsstorlek och eventuell fordringsöverlåtelse.
4. Kontrollera informationen: spara skärmbilder av kostnader, villkor, förhandsinformation och betalsteg. Pröva vilka uppgifter som lagen faktiskt kräver för aktuell kredit.
5. Testa valordning: dokumentera både mobil och desktop, om kredit har förvalts och var ett alternativ utan kredit visas.
6. Förankra ansvar: begär skriftlig bekräftelse från betal- eller kreditpartner om kreditprövning, konsumentinformation, kreditgivare och eventuella tillstånd. En partnerbekräftelse ersätter inte egen rollprövning.
7. Besluta och följ upp: anteckna ansvarig, datum, bevis, kvarstående avvikelse, faktisk åtgärd och slutlig kontroll efter relevant driftsättning.

7. Två exempel på gränsfall

Scenario A: mindre webbutik med egen faktura

Anta en butik med 20 anställda och årsomsättning under 50 miljoner euro. Butiken står själv som kreditgivare, tar varken fakturaavgift eller kreditränta och kräver betalning 30 dagar efter leverans. Under förutsättning att alla verkliga avtalsvillkor stämmer kan detta uppfylla definitionen av särskild fakturakredit. Dokumentera dock prövningen och kontrollera de skyldigheter som fortfarande gäller.

Scenario B: större butik med extern BNPL

Anta en butik med 400 anställda som erbjuder 30 dagars betalning via en extern aktör. Att lösningen i checkouten kallas ”faktura” gör den inte till säljarens egen särskilda fakturakredit. För en större säljares egen onlinefaktura är högst 14 dagar och förbud mot försäljning av fordran under kredittiden relevanta kriterier. Med en extern kreditgivare behöver aktörsrollerna och kreditregelverket prövas separat.

8. Vanliga frågor

Behöver alla fakturor från 20 november 2026 kreditprövning?

Nej. För en särskild fakturakredit undantas kreditprövningsbestämmelserna i 3 kap. 13–16 §§ genom 3 kap. 19 §. Andra faktura- och BNPL-upplägg måste bedömas utifrån sina avtal och rättsliga roller.

Är en 30-dagarsfaktura alltid undantagen?

Nej. En avgiftsfri kredit från säljaren själv kan omfattas om villkoren är uppfyllda, men för större företag som säljer online gäller särskilda 14-dagars- och överlåtelsevillkor.

Måste en Shopify-butik själv ha FI-tillstånd om den visar BNPL?

Inte automatiskt. Om företaget lämnar eller förmedlar kredit och om ersättning utgår till det har betydelse för den rättsliga rollen. Regler om tillstånd och tillsyn enligt LVBK behöver bedömas separat; en betalwidget avgör inte frågan.

Är förbudet mot förvald kredit nytt från 20 november 2026?

Nej. Den aktuella regeln om betalsätt i onlinekassan finns sedan 2020 i 7 a kap. 1 § betaltjänstlagen. Testa den ändå som en del av aktuell checkout-QA.

10. Officiella källor, datum och begränsningar

• Konsumentkreditlag (2026:1011), särskilt 1 kap. 3 och 7 §§, 2 kap. 9 §, 3 kap. 13–14 och 19 §§ samt övergångsbestämmelserna.
• Lag (2010:751) om betaltjänster, 7 a kap. 1 §.
• Konsumentverkets frågor och svar om de nya reglerna.
• Finansinspektionen om subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare.

Redaktionell rättskällekontroll: 11 november 2026. Artikeln gäller svensk rätt och ger allmän information, inte individuell juridisk rådgivning eller bekräftelse av att en viss checkout uppfyller reglerna. Kontrollera rättsläget vid faktisk publicering och anlita kvalificerad bedömning vid osäker kreditklassificering eller tillståndsfråga.