Delgivning av testamente – när och hur går det till?
Delgivning av ett testamente är inte samma sak som att testamentet skickas in tillsammans med bouppteckningen. Delgivningen är den åtgärd som gör testamentet formellt känt för arvingarna och som startar viktiga sexmånadersfrister.
Måste man vänta tills bouppteckningen är klar?
Nej. Ärvdabalken ställer inte upp någon regel om att testamentsdelgivning måste vänta tills bouppteckningen har förrättats eller registrerats. Bouppteckningen och delgivningen fyller olika funktioner.
Om den avlidne har lämnat ett testamente ska en bestyrkt kopia normalt bifogas bouppteckningen när den lämnas till Skatteverket. Det är dock inte samma rättshandling som delgivning enligt 14 kap. ärvdabalken.
Hur går delgivningen till?
Huvudregeln är att en bestyrkt kopia av testamentet lämnas till arvingen. Om testamentet är muntligt i ett giltigt nödfall sker delgivningen i stället genom en bestyrkt kopia av protokollet över förhör med testamentsvittnena eller en skriftlig uppgift om testamentets innehåll.
I praktiken bör dödsboet kunna visa vad som delgavs, vem som tog emot det och när delgivningen skedde. Datumet kan få stor betydelse eftersom flera frister börjar löpa därifrån.
Vilka sexmånadersfrister börjar löpa?
Klander av testamente
En arvinge som vill göra gällande att testamentet är ogiltigt måste enligt 14 kap. 5 § väcka klandertalan inom sex månader efter delgivningen. En klandertalan handlar exempelvis om formfel, otillbörlig påverkan eller andra ogiltighetsgrunder i 13 kap.
Jämkning för laglott
En bröstarvinge vars laglott inskränks av testamentet måste enligt 7 kap. 3 § påkalla jämkning inom sex månader efter delgivningen. Det är viktigt att skilja detta från klander: ett testamente kan vara giltigt men ändå behöva jämkas för att bröstarvingen ska få sin laglott.
Skillnaden mellan mottagningsbevis, godkännande och invändning
| Handling | Vad den normalt visar | Vad den inte ska förväxlas med |
|---|---|---|
| Kvitto på mottagen bestyrkt kopia av testamentet | Att en arvinge tagit emot handlingen vid ett visst datum, vilket kan vara viktigt för fristberäkningen. | Inte automatiskt ett godkännande av testamentets innehåll eller ett avstående från laglott. |
| Uttryckligt godkännande av testamentet | Att arvingen tar ställning till testamentet; enligt 14 kap. 4 § behövs då inte separat delgivning med den arvingen. | Inte samma sak som att endast bekräfta mottagande. Skriv inte under ett godkännande utan att förstå innebörden. |
| Klander enligt 14 kap. 5 § | Arvingen väcker normalt talan i tingsrätten mot testamentstagaren för att göra ogiltighet gällande. | Inte samma åtgärd som en bröstarvinges begäran om laglott. |
| Jämkning enligt 7 kap. 3 § | Bröstarvingen gör laglottsanspråket känt för testamentstagaren eller väcker talan inom fristen. | Inte en invändning som kräver att hela testamentet är ogiltigt. |
För varje arvinge behöver mottagandedatum kunna styrkas. Ett internt antecknat datum, ett obesvarat brev eller att bouppteckningen skickats till Skatteverket bör inte utan vidare behandlas som bevis för korrekt testamentsdelgivning. Vid tvist om delgivningssätt eller godkännandets innebörd behövs individuell bedömning.
Vem ska delges?
Delgivningsregeln gäller arvingar. Vilka personer som är arvingar beror på den legala arvsordningen och familjesituationen. Om flera arvingar finns behöver hanteringen därför planeras så att varje relevant arvinges delgivning kan dokumenteras.
Vad innebär det att godkänna testamentet?
En arvinge kan godkänna testamentet. När ett giltigt godkännande finns behövs enligt lagen inte delgivning med just den arvingen. Ett godkännande bör inte förväxlas med att bara kvittera att man tagit emot en kopia. Den som är osäker på konsekvenserna bör inte skriva under en formulering vars innebörd är oklar.
Vanliga misstag
- Att anta att Skatteverkets registrering av bouppteckningen automatiskt innebär att alla arvingar är delgivna.
- Att skicka en obestyrkt kopia och ändå räkna sexmånadersfristen som säker.
- Att blanda ihop klanderfristen med fristen för laglottsjämkning.
- Att sakna dokumentation om mottagare och delgivningsdatum.
- Att beskriva delgivning som något som alltid måste ske först efter bouppteckningen.
Praktiskt exempel: två arvingar och olika delgivningsdagar
Anta att arvinge A på ett styrkt sätt får en bestyrkt kopia av testamentet den 10 oktober och arvinge B får motsvarande handling först den 20 oktober. Deras respektive sexmånadersfrister utgår normalt från den egna delgivningen, inte ett gemensamt datum då bouppteckningen gjordes. Om någon vill klandra testamentet eller begära laglottsjämkning behöver just den personens rättsliga förutsättningar och frist kontrolleras.
Det här illustrerar endast fristens utgångspunkt – för exakt sista dag och korrekt åtgärd måste tillämpliga fristregler och delgivningsförhållanden bedömas. Rättskälla: ärvdabalken 7 kap. 3 § och 14 kap. 4–5 §§.
Vad händer efter delgivningen?
Om ingen klandertalan väcks inom sex månader kan testamentet inte därefter angripas genom klander på det sätt som 14 kap. 5 § anger. En bröstarvinge som inte påkallar laglottsjämkning inom sin sexmånadersfrist förlorar på motsvarande sätt sin rätt att kräva laglotten genom jämkning av testamentet.
För formkraven och ogiltighetsgrunderna, läs När blir ett testamente giltigt? och När kan ett testamente vara ogiltigt?.
Mallbutikens Testamente Mall – Word/PDF kostar 49 kr. Anpassa innehållet efter familjesituationen och följ alltid formkraven vid underskrift och bevittning.
Checklista: säkerställ att delgivningen kan styrkas
- Identifiera vilka legala arvingar som behöver få testamentet delgivet. En arvinge som redan har godkänt testamentet behöver inte delges enligt 14 kap. 4 § ärvdabalken.
- Lämna en bestyrkt avskrift till respektive berörd arvinge, inte enbart information om att det finns ett testamente.
- Dokumentera när varje arvinge faktiskt tog emot den bestyrkta avskriften och spara säkra mottagningsbevis. Räkna inte fristen från dödsfallet eller bouppteckningsdagen.
- Håll isär invändning om ogiltighet (klander i tingsrätt) och bröstarvinges begäran om laglott (jämkning gentemot testamentstagaren eller genom talan). Båda har som huvudregel en sexmånadersfrist från korrekt delgivning, men olika åtgärder krävs.
Exempel: Om två arvingar får bestyrkta kopior vid olika datum, kan deras individuella sexmånadersfrister börja löpa vid olika tillfällen. Dokumentera därför varje mottagande separat.
För familjer med barn från tidigare relationer: läs guiden om särkullbarn, laglott och efterarv. Skatteverket beskriver också vilka underlag som kan styrka delgivningen i bouppteckningsärenden.
Källor
Dokumentmallar i artikeln
Fördjupa dig i ämnet
Testamente – guider, regler & dokumentmallarNär blir ett testamente giltigt? Formkraven steg för steg
När är ett testamente giltigt? Kontrollera skriftlighet, underskrift, två samtidigt närvarande vittnen, vittnesjäv, nödtestamente och ogiltighetsgr...
Testamente – guider, regler & dokumentmallarNär kan ett testamente vara ogiltigt? Formfel, påverkan och klander
När kan ett testamente vara ogiltigt? Guide till formfel, vittnesjäv, psykisk störning, tvång och svek samt skillnaden mellan klander, laglott och ...
Testamente – guider, regler & dokumentmallarTestamente med särkullbarn – laglott, efterlevande make och efterarv
Guide till testamente med särkullbarn: direkt arvsrätt, laglott, efterlevande makes skydd, avstående enligt 3 kap. 9 § och sexmånadersfristen för j...
