Testamente med särkullbarn – laglott, efterlevande make och efterarv
Guide till testamente med särkullbarn: direkt arvsrätt, laglott, efterlevande makes skydd, avstående enligt 3 kap. 9 § och sexmånadersfristen för jämkning.
När det finns särkullbarn förändras arvsordningen på ett avgörande sätt. Gemensamma barn får normalt vänta på sitt arv tills den efterlevande maken avlider, medan särkullbarn som utgångspunkt har rätt att få ut sin arvslott direkt. Ett testamente kan förbättra den efterlevandes ställning, men kan inte fritt sätta laglotten åt sidan.
Snabböversikt
- Särkullbarn har normalt rätt att få ut sitt arv direkt när den biologiska föräldern avlider.
- Bröstarvingens laglott är hälften av den lagliga arvslotten.
- Särkullbarn kan frivilligt avstå till förmån för efterlevande make och får då efterarvsrätt.
- Efterlevande make har ett minimiskydd upp till fyra prisbasbelopp, så långt kvarlåtenskapen räcker.
- Jämkning för laglott måste begäras inom sex månader efter korrekt delgivning av testamentet.
| Familjesituation | Makar, sambor, gemensamma barn och särkullbarn ger olika utgångspunkter. |
| Laglott | Beräkna vilken del som är skyddad för varje bröstarvinge. |
| Efterlevandes skydd | Analysera testamente, bodelning och fyrabasbeloppsregeln tillsammans. |
| Avstående | Dokumentera om särkullbarn avstår till efterlevande make enligt 3 kap. 9 §. |
| Delgivning | Håll isär delgivning, klander och jämkning för laglott. |
Särkullbarnets rätt när en gift förälder avlider
Först måste det klarläggas vilket giftorättsgods som tillhör dödsboets sida efter bodelningen. Läs bodelning vid dödsfall och efterlevande makes rätt enligt 12 kap. 2 §.
Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken ärver efterlevande make i normalfallet före gemensamma barn. För särkullbarn gäller undantag: den efterlevande makens rätt omfattar särkullbarnets arvslott bara om barnet har avstått enligt 3 kap. 9 §.
Testamente kan inte ta bort laglotten
Laglott är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen. Ett testamente kan därför förordna om den disponibla delen av kvarlåtenskapen, men särkullbarnet kan begära jämkning för att få ut sin laglott.
Räkneexempel: en efterlevande make och ett särkullbarn
Förenklat exempel: Efter eventuell bodelning, betalning av dödsboets skulder och övriga justeringar är den avlidnes nettokvarlåtenskap 800 000 kr. Den avlidne efterlämnar en make och ett barn från tidigare relation, men inga gemensamma barn.
| Situation | Fördelning av den avlidnes 800 000 kr |
|---|---|
| Inget testamente | Särkullbarnets lagliga arvslott är här hela kvarlåtenskapen, 800 000 kr, och kan normalt tas ut direkt enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. |
| Giltigt testamente som ger kvarlåtenskapen till maken; barnet påkallar jämkning i tid | Med de antagna förutsättningarna har särkullbarnet en laglott på 400 000 kr (hälften av arvslotten). Den testamenterade delen till maken kan då bli 400 000 kr. |
| Särkullbarnet väljer att avstå sitt arv till förmån för maken enligt 3 kap. 9 § | Maken kan ärva den delen med fri förfoganderätt och barnet får i stället efterarvsrätt. Ett avstående är ett separat frivilligt beslut. |
Viktig begränsning: Exemplen förutsätter bland annat att efterlevande makes fyrabasbeloppsskydd inte förändrar utfallet. Enligt 3 kap. 1 § kan maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, ha rätt till egendom upp till fyra prisbasbelopp när makens bodelningslott och enskilda egendom räknats med. Detta minimiskydd kan få företräde även framför särkullbarnets annars omedelbara rätt. Det går därför inte att avgöra verklig fördelning utan att känna till hela ekonomin.
Källa: Skatteverket – särkullbarn och efterlevande makes arvsrätt; ärvdabalken 3 kap. 1 och 9 §§ samt 7 kap. 1 och 3 §§.
Sex månader efter delgivning
Om en bröstarvinge vill påkalla jämkning för laglott måste anspråket göras gällande inom sex månader efter att testamentet delgivits på det sätt som lagen anger. Missas fristen går rätten till jämkning förlorad.
Särkullbarn kan avstå till efterlevande make
Ett särkullbarn kan välja att avstå sitt omedelbara arv till förmån för den efterlevande maken. Då får barnet i stället en rätt till efterarv. Detta är frivilligt och bör dokumenteras tydligt i dödsboets handlingar.
Jämkning för laglott eller klander av testamente?
Båda frågorna har normalt en sexmånadersfrist efter korrekt delgivning, men de är inte utbytbara. En bröstarvinge som vill ha ut sin skyddade laglott begär jämkning enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken; det kan ske genom att anspråket ges till känna för testamentstagaren eller genom talan. En arvinge som hävdar att ett testamente är ogiltigt enligt 13 kap. måste däremot normalt väcka klandertalan vid domstol inom fristen i 14 kap. 5 §. Ett godkännande av testamentet kan påverka rättsläget.
Exempel: Om två barn enligt lag skulle ha ärvt 300 000 kr vardera är deras respektive laglott 150 000 kr. Ett testamente som ger bort hela kvarlåtenskapen innebär inte automatiskt att laglotten betalas ut. Den bröstarvinge som vill göra sin laglott gällande måste agera på det sätt och inom den frist som lagen föreskriver. Exemplet förutsätter att boets nettotillgångar och barnens arvsandelar redan är fastställda.
Vilket dokument gäller – testamente, avstående eller arvskifte?
Ett testamente med särkullbarn (79 kr) uttrycker den avlidnes yttersta vilja men kan inte undanröja laglottsrätten. Ett arvsavstående efter dödsfallet uttrycker däremot arvingens eget beslut att avstå en rätt, exempelvis till förmån för efterlevande make enligt 3 kap. 9 §. En arvskifteshandling används sedan när kvarlåtenskapen ska fördelas mellan berörda delägare.
För det inbördes förordnandet kan gemensamt testamente (79 kr) vara relevant i en familj med två testatorer, men rätt till laglott och efterarv måste fortfarande bedömas i den faktiska familjesituationen. Se även skillnaden mellan arvsavstående och arvsavsägelse.
Behöver man även arvsavstående eller arvskifteshandling?
Testamentet uttrycker den avlidnes förordnande. Ett arvsavstående avser däremot arvingens beslut efter dödsfallet och kan förändra hur arvet fördelas och vem som blir delägare. Arvskifteshandlingen dokumenterar sedan den överenskomna fördelningen mellan berörda delägare. Läs vägledningen om arvsavstående och checklistan för arvskifte för att skilja handlingarna åt.
Rättskällor: Ärvdabalken 7 och 14 kap., Sveriges Domstolar om laglott och jämkning.
Vanliga misstag att undvika
- Att utgå från att särkullbarn alltid måste vänta på arv.
- Att skriva testamente som försöker inskränka laglotten utan att förstå jämkningsreglerna.
- Att glömma fyrabasbeloppsregeln för efterlevande make.
- Att blanda ihop klander av testamente med jämkning för laglott.
- Att inte planera hur bostad och andra svårdelade tillgångar ska hanteras om särkullbarn begär sitt arv direkt.
Vanliga frågor och svar
Kan man testamentera bort ett särkullbarn?
Inte utan att laglottsreglerna kan aktualiseras. Särkullbarnet är bröstarvinge och har rätt att begära sin laglott.
Hur stor är laglotten?
Hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha fått enligt lag.
Kan särkullbarn låta den efterlevande maken ärva först?
Ja. Barnet kan frivilligt avstå sin rätt enligt 3 kap. 9 § och blir då efterarvinge.
Hur länge har särkullbarnet på sig att begära laglott?
Jämkning ska påkallas inom sex månader efter korrekt delgivning av testamentet.
Gäller samma regler för sambor?
Nej. Sambor ärver inte varandra automatiskt. Därför behöver sambor med barn, särskilt särkullbarn, ofta analysera testamente och annan ekonomisk planering separat.
Testamente med särkullbarn 2026/2027
Mallpaketet är utformat för makar och sambor och innehåller vägledning om laglott, särkullbarn, bevittning och praktiska val.
Läs också
- Testamente i Sverige – formkrav, laglott och arvsregler 2026
- Arvskifte och särkullbarn – rätt till arv, efterarv och avstående
Källor och vidare läsning
Sakuppgifter granskade 18 oktober 2026 mot ärvdabalken och Skatteverkets rättsliga vägledning. Artikeln är allmän information och ersätter inte individuell juridisk eller skatterättslig rådgivning. Exempel är förenklade och inte en beräkning av ett visst dödsbo.
Dokumentmallar i artikeln
Fördjupa dig i ämnet
Arvskifte & bouppteckning – guider & mallarBodelning vid dödsfall 2026 – 12:2-regeln, efterlevande make och arv
Bodelning vid dödsfall 2026: så fungerar 12 kap. 2 § äktenskapsbalken, efterlevande makes begäran, nettogiftorättsgods, särkullbarn och arvsfördeln...
Arvskifte & bouppteckning – guider & mallarArvsavstående och arvsavsägelse – vad är skillnaden?
Skillnaden mellan arvsavstående och arvsavsägelse: före eller efter dödsfallet, formkrav, särkullbarn, efterarv och vad handlingen bör innehålla.
Arvskifte & bouppteckning – guider & mallarVad ska en arvskifteshandling innehålla? Checklista 2026
Checklista för arvskifteshandling: dödsbo, delägare, tillgångar, värderingar, fördelning, testamente, underskrifter och praktiska bilagor.




