Vad ska en arvskifteshandling innehålla? Checklista 2026

Sakuppgifter kontrollerade 15 oktober 2026.

Ärvdabalken kräver att arvskiftet upprättas skriftligt och undertecknas av dödsbodelägarna. Lagen innehåller inte en enda uttömmande standardmall, men en praktiskt fungerande arvskifteshandling bör tydligt visa vilka som skiftar boet och exakt hur tillgångarna fördelas.

Checklista: uppgifter som bör finnas med

1. Den avlidne: namn, personnummer och dödsdag.
2. Dödsbodelägare: namn och identifierande uppgifter.
3. Hänvisning till registrerad bouppteckning och eventuellt testamente.
4. Tillgångar som ska skiftas: exempelvis bankmedel, värdepapper, fastighet och lösöre.
5. Överenskomna värden och värderingsdag där det behövs.
6. Fördelningen: vem som får vilken tillgång och eventuell skifteslikvid.
7. Hantering av förskott på arv, legat eller avståenden när det är relevant.
8. Underskrifter från samtliga delägare som deltar i skiftet.

Behöver vittnen skriva under?

Ärvdabalkens regel om arvskifte kräver inte generellt två vittnen för att själva arvskifteshandlingen ska vara giltig. Andra rättshandlingar som genomförs i samband med skiftet kan däremot ha egna formkrav.

Måste värdena vara samma som i bouppteckningen?

Nej. Om delägarna är överens kan de använda andra värden vid skiftet. Det är ändå klokt att dokumentera vilka värden som använts och varför, särskilt för fastigheter, företag eller andra tillgångar vars värde kan ha ändrats.

Ska handlingen registreras?

Nej, den skickas normalt inte till Skatteverket. Den ska däremot sparas och användas som underlag när tillgångarna förs över.

Kontrollera skulder, utlägg och slutligt saldo före skiftet

När arv utbetalas i flera omgångar är en skriftlig avräkning av första delskiftet mot slutskiftet viktig. Se guiden om partiellt arvskifte och hur delutbetalningar dokumenteras.

En arvskifteshandling ska inte bara återge tillgångarna vid dödsfallet. Innan ni bestämmer fördelningen behöver ni också kontrollera dödsboets aktuella tillgångar, kända skulder och eventuella kostnader som någon delägare har betalat för boets räkning. Enligt 23 kap. 2 § ärvdabalken kan arvskifte inte genomföras mot en delägares bestridande innan förutsättningarna i bestämmelsen är uppfyllda, bland annat avseende kända skulder. Reglerna om återgång vid för tidigt skifte finns också i 21 kap. 4 §.

1. Hämta aktuellt kontoutdrag och kontrollera eventuella ränteposter, skatteåterbetalningar och betalningar efter bouppteckningsdagen.
2. Stäm av vilka skulder och kostnader som är betalda och om pengar behöver avsättas till kvarvarande förpliktelser.
3. Dokumentera och styrk eventuella utlägg som en delägare har haft för dödsboet. Skilj ersättning för utlägg från delägarens arvslott.
4. Beräkna och dokumentera de belopp eller tillgångar som faktiskt ska fördelas enligt tillämplig arvsordning, bodelning, testamente och överenskommelse.

Praktiskt exempel: saldo och utlägg före arvskiftet

Förenklat räkneexempel, inte ett verkligt dödsbo: Bouppteckningen anger 120 000 kr i bankmedel. När arvskiftet förbereds finns 125 000 kr på kontot. Kända och godtagna skulder samt ersättningsgilla dödsboutlägg om sammanlagt 25 000 kr betalas eller hanteras enligt gällande regler. Om inga andra tillgångar, kostnader eller rättigheter påverkar fördelningen återstår då 100 000 kr. Om två delägare enligt de faktiska arvsförutsättningarna ska få hälften var blir det 50 000 kr per person.

Skillnaden mellan bouppteckningens belopp och det slutliga saldot ska kunna följas i underlaget. Bifoga gärna en separat saldo- och avräkningsbilaga med datum, transaktioner, utlägg, eventuell reservering och slutlig fördelning. Beloppen i den undertecknade handlingen behöver stämma med den fördelning delägarna faktiskt beslutar.

Bouppteckning, slutavräkning och arvskifte – tre olika handlingar

När egendom ännu inte skiftats kan boet fortsätta förvaltas under särskilda regler. Se guiden om oskiftat dödsbo och hur ett förvaltningsavtal kan upphöra.

Dokumenten fyller olika funktioner. Bouppteckningen beskriver bland annat dödsbodelägare och tillgångar och skulder vid dödsfallet. En slutavräkning är ett praktiskt arbetsunderlag som visar vad som faktiskt finns kvar inför utbetalningen. Arvskifteshandlingen dokumenterar delägarnas överenskomna fördelning. De två senare handlingarna är inte samma dokument.

Behöver dödsboet dokumentera skillnaden mellan bouppteckningens saldon och utbetalningsbara medel? Se mallpaketet för slutavräkning och slutligt saldo i dödsbo (Word/PDF/Excel). Det kompletterar, men ersätter inte, arvskifteshandlingen.

Lagstöd: ärvdabalken 20 och 23 kap. För praktisk hantering av bouppteckning, se Skatteverkets frågor och svar om bouppteckning.

Vilka handlingar kan behövas hos banken?

Kontrollera bankens egna instruktioner innan någon utbetalning begärs. Banken kan behöva den registrerade bouppteckningen, den undertecknade arvskifteshandlingen och uppgifter om vilka som företräder dödsboet. Behörighets- och fullmaktskrav kan skilja sig åt. Läs även vår guide om bouppteckning och tidsfrister. Vid tvist, oklara skulder, komplicerade tillgångar eller oenighet om fördelningen kan individuell juridisk hjälp behövas.

Läs även hur hela arvskiftet går till och om arvskifteshandlingen är offentlig.

Källor

• Ärvdabalken 23 kap.
• Skatteverket – arvskifte
• Sveriges Domstolar – boutredning och arvskifte