Hur gör man ett arvskifte? Steg för steg från bouppteckning till fördelning

Sakuppgifter kontrollerade 15 oktober 2026.

Arvskiftet är det privata avtal där dödsbodelägarna bestämmer hur dödsboets nettotillgångar ska fördelas. Det sker normalt efter bouppteckningen och när kända skulder har betalats eller medel har reserverats.

Steg 1: Bouppteckningen ska vara klar

Bouppteckningen ska som huvudregel förrättas och lämnas in till Skatteverket för registrering. Sedan 1 juli 2026 ska personnummer eller samordningsnummer anges för alla som kallats till bouppteckningsförrättningen och en extra bestyrkt kopia av bouppteckningen ska inte längre skickas med. Den tidigare pappersblanketten kan fortfarande användas. Lagändringen gör det möjligt att utveckla digital inlämning, men innebär inte att alla bouppteckningar redan kan skickas in elektroniskt. Se Skatteverkets aktuella instruktioner för bouppteckning. Arvskifteshandlingen är alltjämt ett separat privat dokument.

Steg 2: Utred skulder och legat

Skifte får inte mot en delägares bestridande göras innan kända skulder är betalda, medel är avsatta eller en uppgörelse har träffats. Även legat och andra testamentariska bestämmelser kan behöva hanteras först.

Steg 3: Bestäm vilka värden ni använder

Om den avlidna var gift behöver bodelningen göras eller klarläggas före slutlig arvsfördelning. Se bodelning vid dödsfall – 12:2-jämkning, giftorättsgods och räkneexempel.

Om delägarna är överens kan tillgångarna skiftas efter andra värden än de som står i bouppteckningen. Dokumentera därför värderingsdag och överenskomna värden tydligt.

Steg 4: Fördela tillgångarna

Om något av barnen tidigare fått en gåva som ska avräknas kan det påverka beloppen i fördelningsbilagan. Se guiden om att räkna av förskott på arv vid arvskifte.

Väljer delägarna att vänta med skiftet behöver de också hantera den fortsatta förvaltningen och eventuella avtal. Se vår fördjupning om oskiftat dödsbo och gemensam förvaltning.

Fördelningen ska ta hänsyn till arvsandelar, testamente, eventuella förskott på arv och tidigare bodelning.

Avstämning före utbetalning: bankmedel, utlägg och skulder

Om ni planerar att dela ut bara en del av tillgångarna och låta resten ligga kvar, se partiellt arvskifte – delskifteshandling, delutbetalning och skuldskydd.

Bouppteckningen redovisar i grunden dödsdagens förhållanden. Ett bankkonto kan däremot ha ändrats efter dödsfallet genom inkommande skatteåterbäring, ränta, försäkringsersättning, begravningskostnader och löpande utgifter. Utgå därför inte automatiskt från bouppteckningens banksaldo som om det var det belopp som finns kvar att dela på skiftesdagen.

1. Hämta aktuellt saldo och kontoutdrag. Notera datum, konton och andra tillgångar som finns kvar. Separera tillgångar på dödsdagen från förändringar under boets förvaltning.
2. Stäm av skulder och framtida kostnader. Kontrollera kända skulder, avgifter, skatt och eventuella reserveringar innan medel fördelas. Att skifta ut tillgångar för tidigt kan få rättsliga följder enligt 21 kap. 4 § ärvdabalken.
3. Dokumentera utlägg för boets räkning. Om en delägare eller anhörig betalat exempelvis en godtagbar begravningskostnad privat bör det finnas kvitto och underlag för ersättningen, så att ett utlägg inte förväxlas med arvsandel.
4. Fastställ tillgängligt nettobelopp. Visa hur ni räknat fram behållningen efter skulder, kostnader och avsatta belopp, och låt delägarna godkänna beräkningsunderlaget.

Räkneexempel: vad återstår att dela?

Ett fiktivt dödsbo har 150 000 kr i aktuellt banksaldo. Kvarvarande skulder är 18 000 kr. En anhörig har dokumenterat ett godtagbart utlägg om 4 000 kr för dödsboets räkning som ska ersättas. Om det inte finns andra poster återstår 128 000 kr för arvskifte. Vid två lika berättigade arvingar blir skifteslotten 64 000 kr vardera. Detta illustrerar en beräkning, inte ett generellt svar för alla dödsbon.

Behöver ni ett separat avstämningsunderlag? Mallbutikens mallpaket för slutavräkning och slutligt saldo i dödsbo hjälper till att dokumentera aktuella konton, skulder, utlägg, reserver och genomförda utbetalningar. Underlaget är inte ett arvskiftesavtal eller ett bankintyg: det kompletterar den separat undertecknade arvskifteshandlingen.

Banken och fullmakt vid arvskiftet

Även när arvskifteshandlingen är färdig kan banken behöva en registrerad bouppteckning, legitimation, kontouppgifter, underskriven arvskifteshandling och ibland särskilda blanketter. Om en delägare företräds av ett ombud behöver behörigheten täcka den aktuella åtgärden. Läs vem som ska underteckna en dödsbofullmakt och se mallen för fullmakt i dödsbo om det behövs.

Enligt Skatteverket ska själva arvskifteshandlingen inte skickas in för registrering till Skatteverket. När bara en delägare finns behövs normalt ingen särskild arvskifteshandling, men tillgångarna måste fortfarande föras över i praktiken.

Steg 5: Skriv arvskifteshandlingen

Arvskifte ska upprättas skriftligt och undertecknas av dödsbodelägarna. Handlingen behöver inte skickas in till Skatteverket.

Steg 6: Överför tillgångarna

Vid arv av bostadsrätt krävs ingen lagfart, men föreningens medlemsprövning behöver hanteras. Läs arvskifte av bostadsrätt – regler om medlemskap och utköp.

Efter underskrift behöver banker, värdepappersinstitut, Lantmäteriet och andra aktörer få de handlingar som behövs för att registrera respektive tillgång på rätt mottagare.

Om en fastighet ingår i arvskiftet

För en fördjupning om vem som behöver söka lagfart, vilka dokument Lantmäteriet kräver och hur utköp av syskon skiljer sig från fastighetsköp, se arvskifte med fastighet – lagfart och skifteslikvid 2026.

Den eller de som ärver fastigheten ska ansöka om lagfart. När det finns flera dödsbodelägare kräver Lantmäteriet normalt en skriftligt undertecknad arvskifteshandling och en bestyrkt kopia av den registrerade bouppteckningen. Fastighetens fullständiga fastighetsbeteckning, vem som får den och vilken andel som tillfaller respektive person ska framgå. Om någon har undertecknat med fullmakt eller skiftet innehåller villkor kan ytterligare handlingar behövas.

Vid arv som skett från 1 juli 2026 gäller också krav på att ange svenskt personnummer eller samordningsnummer för den som ärver fastigheten. Se Lantmäteriets instruktioner för lagfart vid arv. Om det bara finns en dödsbodelägare är processen annorlunda, och någon arvskifteshandling behövs normalt inte.

Om det bara finns en dödsbodelägare

Då behövs normalt ingen särskild arvskifteshandling. Tillgångarna övergår normalt när bouppteckningen har registrerats, men de praktiska registreringsåtgärderna måste fortfarande göras.

Läs vidare i vår checklista för arvskifteshandlingen, inklusive skillnaden mellan bouppteckning, slutavräkning och arvskifte, och i guiden om arvskiftet är offentligt.

Källor

• Skatteverket – arvskifte
• Ärvdabalken 23 kap.