Räkna av förskott på arv 2026 – exempel för två och tre barn

Hur räknar man av förskott på arv när ett barn redan fått pengar eller annan egendom? Enligt 6 kap. ärvdabalken ska en gåva från en förälder till en bröstarvinge som huvudregel avräknas från mottagarens framtida arv, om inte givaren bestämt annat eller omständigheterna visar en annan avsikt. Vid arvskiftet görs en beräkningsmässig avräkning: man fastställer vilka gåvor som ska avräknas, deras relevanta värden, arvslotterna och vad var och en ska få ur den faktiskt kvarvarande egendomen.

Juridiskt granskad 19 oktober 2026. Guiden bygger på ärvdabalken (1958:637), särskilt 2, 3, 6, 7, 20 och 23 kap., Skatteverkets vägledning om gåvor i bouppteckningen och Högsta domstolens vägledning om förstärkt laglottsskydd. Räkneexemplen är fiktiva och gäller förenklade dödsbon utan make, testamente eller andra särskilda rättigheter.

Vad räknas som förskott på arv?

6 kap. 1 § ärvdabalken skiljer mellan två situationer. När den avlidne under sin livstid har gett egendom till ett eget barn eller annan bröstarvinge ska värdet som huvudregel avräknas mot mottagarens arv. Avräkning sker dock inte när givaren föreskrivit något annat eller omständigheterna visar att gåvan inte var avsedd som förskott.

För en annan arvinge än bröstarvinge, exempelvis ett syskon som ärver när bröstarvingar saknas, gäller som utgångspunkt att gåvan inte avräknas om inte detta föreskrivits eller varit avsett när gåvan gavs. Det är därför fel att behandla alla släktgåvor lika.

Artikeln fokuserar på hur avräkningen genomförs vid det senare arvskiftet. Vill du läsa mer om gåvobrevets villkor före gåvan finns vår bredare juridiska guide om förskott på arv och laglott.

Så beräknar du förskott på arv i fem steg

1. Fastställ vilka som är arvingar och deras lagliga arvslotter. Barn ärver normalt lika och avlidna barns avkomlingar kan träda i deras ställe enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken. Efterlevande make, testamente och efterarv kan förändra beräkningen.
2. Fastställ nettokvarlåtenskapen som faktiskt får skiftas. Beakta bouppteckning, eventuell bodelning, skulder, legat och andra rättigheter. Utgå inte enbart från ett bankkontos saldo.
3. Identifiera de gåvor som ska avräknas och kontrollera gåvobrev, villkor, kontoutdrag och om det finns någon uttrycklig avvikelse från huvudregeln.
4. Bestäm relevant förskottsvärde. Enligt 6 kap. 3 § gäller som huvudregel värdet när mottagaren fick gåvan, med möjlighet till annan bedömning utifrån omständigheterna.
5. Beräkna den fiktiva fördelningsmassan och avräkna. Vid vanliga förskott som ryms inom arvslotten adderas värdet beräkningsmässigt till behållningen; för stor gåva kräver särskild tillämpning av 6 kap. 4–5 §§.

Räkneexempel 1: två barn och en gåva på 200 000 kr

En förälder avlider och efterlämnar två barn, A och B, som är enda arvingarna. Efter skulder och övriga nödvändiga åtgärder är den kvarvarande behållningen 400 000 kr. Barn A har tidigare fått en gåva på 200 000 kr som ska räknas som förskott. Förskottet ryms inom A:s beräknade arvslott.

Kontroll: Utbetalningarna 100 000 + 300 000 = 400 000 kr, exakt det som finns i boet. A har dessutom den tidigare gåvan värd 200 000 kr vid relevant värderingstidpunkt. Detta är en avräkning, inte en ny gåva från B till A.

Räkneexempel 2: tre barn och ett förskott på 300 000 kr

Tre barn A, B och C ska ärva lika och det finns 900 000 kr i skiftesbar nettobehållning. A har tidigare fått ett avräkningsbart förskott värderat till 300 000 kr. Alla belopp är pedagogiska antaganden.

Kontroll: 100 000 + 400 000 + 400 000 = 900 000 kr. Tabellen illustrerar den enkla situationen där arvslotterna är lika, allt är klart för skifte och förskottets hela värde kan avräknas. Vid olika arvsgrenar, testamente eller efterlevande make krävs en annan beräkning.

Räkneexempel 3: förskottet är större än barnets arvslott

Anta att det återstår 300 000 kr i boet, som ska fördelas mellan två barn, och att A sedan tidigare fått ett avräkningsbart förskott på 600 000 kr. Under våra antaganden får A 0 kr ur boet och B får de kvarvarande 300 000 kr.

Det är inte korrekt att mekaniskt lägga 600 000 kr till boet, dela 900 000 kr i två och sedan kräva att A betalar tillbaka 150 000 kr bara för att den teoretiska andelen är 450 000 kr. Enligt 6 kap. 4 § ärvdabalken finns normalt ingen sådan återbetalningsskyldighet om den inte avtalades när förskottet gavs. Enligt 6 kap. 5 § tas endast den del som faktiskt kan avräknas med i den aktuella beräkningen när ett förskott inte ryms i arvslotten.

Om mottagaren har skrivit under ett giltigt återbetalningsvillkor när förskottet lämnades, eller om en gåva kan angripas enligt de särskilda laglottsreglerna, blir rättsläget ett annat. Dessa frågor kräver en separat granskning och ska inte avgöras med ett enkelt kalkylark.

Vilket värde ska användas om huset eller bostadsrätten blivit dyrare?

6 kap. 3 § ärvdabalken anger som huvudregel egendomens värde vid mottagandet. Om ett barn fick en egendom i gåva för flera år sedan är den alltså inte automatiskt värd dagens marknadsvärde i förskottsberäkningen. Lagen öppnar dock för en annan bedömning när omständigheterna motiverar det.

Spara överlåtelsehandlingar, värderingsintyg, kontoutdrag och dokumentation av eventuella villkor. En gåva av fastighet eller bostadsrätt kan också innebära särskilda formkrav, lånefrågor och skatteregler. Förskottsvärdet enligt ärvdabalken är inte nödvändigtvis samma sak som gåvotagarens skattemässiga anskaffningsvärde.

När räknas en gåva till barn inte som förskott?

Det kan bero på att givaren uttryckligen föreskrivit att gåvan inte ska avräknas, eller att omständigheterna visar samma avsikt. Dessutom anger 6 kap. 2 § att kostnader för ett barns uppehälle och utbildning som endast fullgör underhållsskyldigheten inte ska avräknas. Sedvanliga gåvor vars värde inte står i missförhållande till givarens förhållanden ska inte heller avräknas.

Det finns ingen universell kronogräns för ”sedvanlig gåva” som gäller varje familj. En julklapp eller födelsedagspresent måste bedömas mot gåvans storlek, givaren och omständigheterna. Vill givaren säkerställa en särskild avsikt bör ett tydligt gåvobrev för pengar övervägas redan när gåvan ges.

Gåva till syskon, barnbarn eller särkullbarn – gäller samma regler?

Nej. Först måste man avgöra om mottagaren är en bröstarvinge, en annan arvinge eller någon som inte alls ska ärva givaren. Reglerna i 6 kap. 1 § utgår från den indelningen. Förskott från makar till gemensamma bröstarvingar kan dessutom påverka vilket föräldraarv som ska belastas enligt andra stycket, vilket gör förenklade familjetabeller missvisande.

Om givaren efterlämnar efterlevande make, särkullbarn, avkomlingar i olika grenar eller testamentstagare behöver hela arvssituationen granskas. Denna guides räkneexempel är avsiktligt avgränsade till barn med lika arvslott efter en ensam arvlåtare.

Vad händer om barnet som fick förskottet har avlidit?

Enligt 6 kap. 6 § ärvdabalken kan ett förskott som en arvinge mottagit behöva avräknas på arvingens avkomlingars arvslotter när förskottstagaren dött före arvlåtaren. Det finns också en särskild regel för andra arvingar inom samma arvsgren om mottagaren avlidit utan avkomlingar som får träda i hens ställe.

Det betyder att ett tidigare förskott inte alltid ”försvinner” för att mottagaren dör. Beräkningen kan kräva ett arvsgrensschema i stället för att varje person bara får en lika stor del. Låt gärna en jurist kontrollera den fördelningen om flera generationer är inblandade.

Ska tidigare gåvor antecknas i bouppteckningen?

Enligt 20 kap. 5 § tredje stycket ärvdabalken ska vissa gåvor som den avlidne har lämnat antecknas i bouppteckningen om en dödsbodelägare begär det och laglottsberättigade arvingar finns. Uppgifterna kan avse gåvor till bland annat arvingar och deras avkomlingar. Sedvanliga gåvor med rimligt värde i förhållande till givarens villkor undantas.

Skatteverkets rättsliga vägledning skiljer mellan vad som måste antecknas och vilka kompletterande handlingar som kan behövas. För arvskiftet bör delägarna dessutom sammanställa en tydlig bilaga: mottagare, gåvodatum, gåvans egendom, relevant värde, dokumenterat förskottsvillkor och den faktiska avräkningen.

För hela slutskiftet, se arvskifte från bouppteckning till utbetalning och vad en arvskifteshandling bör innehålla.

Förskott på arv jämfört med förstärkt laglottsskydd

Våra räkneexempel behandlar vanlig avräkning, inte domstolsprövning av testamentliknande gåvor. Se förstärkt laglottsskydd när gåva likställs med testamente.

6 kap. ärvdabalken reglerar framför allt hur förskott avräknas mellan arvingar. 7 kap. 1–2 §§ anger att laglotten är hälften av bröstarvingens lagliga arvslott och att förskott kan behöva avräknas även mot laglotten. Det är ett annat led i beräkningen än de förenklade exemplen ovan.

Enligt 7 kap. 4 § kan en gåva som till syftet är att likställa med testamente i vissa fall omfattas av det förstärkta laglottsskyddet. Högsta domstolen har exempelvis prövat gåvor med avsikt att missgynna en annan bröstarvinge. En talan enligt denna särskilda bestämmelse måste normalt väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades, inte en allmän frist som alltid gäller alla tvister om förskott. Läs domstolens förklaring av NJA 2022 s. 277.

Hur bör gåvobrev och avräkningsbilaga utformas?

Gåvobrevet bör klargöra vem som ger, vem som får, vilken egendom och när, hur gåvan fullbordas samt om den ska räknas som förskott på arv. Villkoret bör vara tydligt redan vid gåvotillfället. Om det gäller fastighet eller bostadsrätt finns ytterligare lagstadgade formkrav som måste vara uppfyllda; denna guide ersätter inte en särskild granskning av sådana överlåtelser.

Avräkningsbilagan vid arvskiftet bör visa boets nettobehållning, samtliga aktuella arvingar, avräkningsbara förskott, värderingsunderlag, beräknade lotter och exakt hur mycket varje arvinge får ur boets kvarvarande tillgångar. Bilagan kompletterar – men ersätter inte – den skriftliga arvskifteshandlingen som ska undertecknas av delägarna enligt 23 kap. 4 §.

Checklista för avräkning vid arvskifte

1. Kontrollera aktuell registrerad bouppteckning och vilka som har arvsrätt.
2. Utred eventuell bodelning, skulder, legat och testamenten före arvskifte.
3. Identifiera tidigare gåvor, kontoutdrag, gåvobrev och mottagare.
4. Granska om varje gåva juridiskt är förskott på arv eller ska undantas.
5. Bestäm gåvans värde vid mottagandet eller dokumentera grund för avvikande värde.
6. Ta fram arvslotter för alla berörda arvingar och arvsgrenar.
7. Beräkna fördelningsmassan utan att förväxla fiktivt tillskott med verkliga kontanter.
8. Kontrollera särskilt förskott som överstiger arvslott och återbetalningsvillkor.
9. Utred separat eventuella laglottsinvändningar och deras tidsfrister.
10. Infoga avräkningen som bilaga i ett korrekt upprättat arvskifte.
11. Kontrollera att summerade utbetalningar inte överstiger behållningen.

Vanliga frågor om avräkning av förskott

Vilket belopp används för gåva av hus som senare stigit i värde?

Huvudregeln är värdet när mottagaren fick gåvan, enligt 6 kap. 3 §, om inte omständigheterna ger anledning till annan bedömning.

Kan föräldern bestämma att gåvan inte ska påverka arvet?

Ja, förskottspresumtionen kan frångås genom föreskrift eller utifrån omständigheterna. Det hindrar inte alltid en separat prövning enligt laglottsreglerna.

Vad händer om barnet redan fått mer än sin arvslott?

Normalt krävs ingen återbetalning om detta inte avtalades när förskottet gavs. 6 kap. 4–5 §§ behöver tillämpas särskilt.

Är en julklapp alltid ett förskott på arv?

Nej. Sedvanliga gåvor vars värde inte är oproportionerligt i förhållande till givaren ska inte avräknas, enligt 6 kap. 2 §.

Gäller samma avräkning för arv efter båda föräldrarna?

Inte alltid. 6 kap. 1 § andra stycket har särskilda regler vid förskott av giftorättsgods från makar till gemensamma bröstarvingar.

Kan man använda ett kalkylark för slutlig fördelning?

Ja, som beräkningshjälp, men det ska bygga på korrekta rättsliga antaganden. Det ersätter inte arvskifteshandlingen eller juridisk prövning av laglott och behörighet.

Relaterade artiklar

• Förskott på arv – gåvobrev och laglott
• Förskott på arv – huvudregler och vanliga situationer
• Gåvobrev pengar – hur dokumenterar du penninggåvan?
• Arvskifte steg för steg – från bouppteckning till fördelning

Officiella rättskällor

• Sveriges riksdag: ärvdabalk (1958:637), särskilt 2 kap. 1 §, 6 kap. 1–7 §§, 7 kap. 1–4 §§, 20 kap. 5 § och 23 kap. 4 §.
• Skatteverket: Uppgifter som ska antecknas i och bifogas en bouppteckning, rättslig vägledning 2026.
• Högsta domstolen: NJA 2022 s. 277 – penninggåvor och förstärkt laglottsskydd.
• Google Search Central: Creating helpful, reliable, people-first content – redaktionell vägledning, inte rättskälla.