Arvskifte och särkullbarn – rätt till arv, efterarv och avstående

Sakuppgifter kontrollerade 15 oktober 2026.

Ett särkullbarn är barn till den avlidne som inte samtidigt är barn till den efterlevande maken. Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn som huvudregel rätt att få ut sitt arv direkt.

Först bodelning – sedan arv

Efterlevande make kan i bodelningen använda 12 kap. 2 § utan att särkullbarnets arvsrätt därmed automatiskt upphör. Läs fördjupningen om 12:2-regeln vid bodelning och skillnaden mot arvsrätten.

Om den avlidne var gift görs normalt först en bodelning. Därefter bestäms den kvarlåtenskap som ska fördelas. Den efterlevande makens skydd enligt bland annat basbeloppsregeln måste beaktas innan arvskiftet slutförs.

Särkullbarnets huvudregel

Särkullbarn behöver inte vänta tills den efterlevande maken avlider. De har rätt att få ut sin arvslott efter sin förälder i samband med dödsboets avveckling.

Kan särkullbarn avstå från arvet?

Ja. Ett särkullbarn kan avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för den efterlevande maken och får då i stället rätt till efterarv enligt reglerna i ärvdabalken. Ett sådant beslut bör dokumenteras tydligt.

Hur påverkar testamente?

Testamente kan påverka fördelningen, men bröstarvingar har rätt till laglott. Den som vill göra gällande sin laglott måste i vissa situationer begära jämkning av testamentet inom lagens tidsfrist.

Räkneexempel: särkullbarn och gemensamt barn

Anta att en gift person avlider och efter bodelning och skuldtäckning återstår 600 000 kr som kvarlåtenskap. Den avlidne har två barn: ett särkullbarn och ett gemensamt barn med efterlevande make. Om inget testamente finns och efterlevande makes särskilda minimiskydd inte påverkar fördelningen blir barnens arvslotter i detta förenklade exempel 300 000 kr vardera. Särkullbarnet har som huvudregel rätt att få sin arvslott direkt. Den efterlevande maken ärver normalt den del som hänför sig till det gemensamma barnet, som i stället får efterarvsrätt.

Viktigt undantag: enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken skyddas efterlevande make av fyrabasbeloppsregeln, i den utsträckning kvarlåtenskapen räcker. Därutöver kan testamenten, bodelning, avståenden och andra omständigheter ändra utfallet. Exemplet är därför inte en färdig beräkning för ett enskilt dödsbo.

Om särkullbarnet avstår – vad händer med efterarvet?

Avstår särkullbarnet helt eller delvis från omedelbart arv till förmån för efterlevande make enligt 3 kap. 9 § får barnet i motsvarande omfattning rätt till efterarv vid den efterlevande makens död. Efterarv är normalt knutet till en beräknad andel och innebär inte automatiskt att ett visst penningbelopp läggs undan på ett konto. Läs skillnaden mellan arvsavstående och arvsavsägelse innan handlingen utformas, eller se mallen för avstående.

Testamente och laglott – två olika sexmånadersfrister

En bröstarvinge som vill få ut sin laglott trots ett testamente måste normalt påkalla jämkning inom sex månader från delgivningen enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. Den som påstår att testamentet är ogiltigt behöver i stället i regel väcka klandertalan inom sex månader enligt 14 kap. 5 §. Det är olika åtgärder: ett allmänt missnöje med fördelningen ersätter inte rätt handling i rätt tid. Se specialguiden om testamente med särkullbarn.

Arvskifteshandlingen

Om dödsboet omfattar både efterlevande make och särkullbarn kan vårt mallpaket för arvskifte med särkullbarn, efterarv och fördelningsunderlag hjälpa till att dokumentera beräkningar, beslut och underskrifter. Dokumenten avgör inte i sig vem som har arvsrätt eller hur ett eventuellt avstående ska bedömas.

När boet är utrett och skulderna är betalda eller säkrade ska dödsbodelägarna dokumentera fördelningen skriftligt. Alla delägare som deltar i skiftet ska skriva under.

Läs även vad arvskifteshandlingen bör innehålla och testamentesguiden.

Källor

• Sveriges Domstolar – allmänna arvsregler
• Ärvdabalken