Testamente i Sverige – formkrav, laglott och arvsregler 2026

Sakuppgifter kontrollerade: 1 oktober 2026 · Svensk arvsrätt

Ett testamente kan ändra vem som ska få din kvarlåtenskap, men det kan inte sätta alla arvsregler ur spel. För att testamentet ska få avsedd verkan måste formkraven följas, vittnena vara behöriga och innehållet ta hänsyn till bland annat bröstarvingars laglott och efterlevande makes skydd.

Vad kan ett testamente bestämma?

Utan testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt ärvdabalkens legala arvsordning. Med ett testamente kan du inom lagens gränser styra vem som ska få viss egendom eller en andel av kvarlåtenskapen, ange om arv ska vara enskild egendom och bestämma om en mottagare ska få egendom med full äganderätt eller med en mer begränsad rätt.

Testamentet bör vara tydligt om vilka personer eller organisationer som avses, hur andelar ska beräknas och vad som ska hända om en testamentstagare avlider före testatorn. Otydlighet behöver inte automatiskt göra testamentet ogiltigt, men den kan skapa tolkningsproblem och tvister.

Vilken situation ska ditt testamente lösa?

Viktigt om vittnen: enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken ska vittnena vara samtidigt närvarande när testatorn undertecknar eller vidkänns sin underskrift; lagen kräver inte att de två vittnena skriver under i exakt samma ögonblick. De måste däremot vara behöriga och känna till att det är ett testamente. Se Skatteverkets genomgång av testamentsformkrav.

Formkrav för ett vanligt testamente

Enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken ska testamentet upprättas skriftligen med två vittnen. Testatorn ska i vittnenas samtidiga närvaro skriva under testamentet eller bekräfta en redan gjord underskrift. Vittnena ska därefter bestyrka handlingen med sina namn.

• Skriftligt dokument: ett ordinärt testamente ska vara skriftligt.
• Två vittnen: vittnena ska vara samtidigt närvarande när testatorn skriver under eller bekräftar sin underskrift.
• Vittnenas underskrift: båda vittnena ska skriva under handlingen.
• Kännedom om handlingens karaktär: vittnena ska veta att det är ett testamente, men de behöver inte få läsa innehållet.

Datum och ort är praktiskt värdefulla, särskilt om flera testamenten finns, men de ska inte blandas ihop med själva kärnkraven i 10 kap. 1 §.

Vem får vara testamentsvittne?

Ärvdabalken innehåller uttryckliga jävsregler. Den som är under 15 år eller på grund av psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara vittne. Inte heller testatorns make eller sambo, syskon eller släktingar i rätt upp- eller nedstigande led får vara vittnen.

Det finns dessutom begränsningar när testamentet gynnar vittnet självt eller vissa närstående till vittnet. Ett vittnesjäv kan därför slå mot den berörda testamentariska dispositionen. Välj helst två vuxna, oberoende personer utan egen eller närståendes ekonomiska fördel av testamentet.

Se även vår fördjupning När blir ett testamente giltigt?.

Laglott – barn kan inte alltid göras helt arvlösa

En bröstarvinges laglott är enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha fått enligt lag. Ett testamente kan alltså inskränka ett barns arv, men laglotten har ett särskilt skydd.

Make, särkullbarn och sambo

Efterlevande make

När den avlidne var gift påverkas arvet av reglerna i 3 kap. ärvdabalken. Gemensamma barn får normalt vänta på sitt arv när det finns en efterlevande make, medan särkullbarn som huvudregel har rätt att få ut sitt arv efter den avlidne direkt. Den efterlevande maken har dessutom ett lagstadgat minimiskydd kopplat till fyra prisbasbelopp, med de närmare förutsättningar som anges i lagen.

Särkullbarn

Ett testamente kan påverka ett särkullbarns arvslott, men inte ta bort laglottsskyddet. Om testamentet inskränker laglotten behöver barnet begära jämkning inom sexmånadersfristen efter delgivning.

Sambo

Sambor har inte samma automatiska arvsrätt som makar. Den som vill att en sambo ska ärva behöver därför ofta använda testamente, samtidigt som reglerna om bröstarvingars laglott måste respekteras.

Ändra, komplettera eller återkalla ett testamente

Ett testamente är återkalleligt. Enligt 10 kap. 5 § kan återkallelse ske genom att testatorn upprättar en återkallelse i testamentes form, förstör handlingen eller på annat otvetydigt sätt ger till känna att förordnandet inte längre uttrycker den yttersta viljan.

Ett tillägg eller en ändring av ett testamente måste följa samma formkrav som ett testamente. Skriv därför inte bara för hand i marginalen på ett gammalt dokument och utgå från att ändringen blir giltig.

Ett senare testamente behöver inte automatiskt upphäva varje del av ett tidigare dokument. För att minska tolkningsrisken bör ett nytt testamente tydligt ange vad som återkallas och ersätts.

Läs även Kan ett testamente bli för gammalt?.

Nödtestamente

Om någon på grund av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att upprätta ett ordinärt testamente kan 10 kap. 3 § i vissa fall tillåta ett nödtestamente: muntligen inför två vittnen eller genom en egenhändigt skriven och undertecknad handling utan vittnen. Ett sådant testamente upphör att gälla om testatorn därefter under tre månader har haft möjlighet att upprätta ett ordinärt testamente.

Klander eller jämkning – två åtgärder som inte får blandas ihop

Klander gäller om testamentet ska förklaras ogiltigt, exempelvis på grund av formfel eller otillbörlig påverkan. Det kräver normalt talan mot testamentstagaren vid tingsrätten inom sex månader efter korrekt delgivning (14 kap. 5 § ärvdabalken).

Jämkning för laglott gäller även ett formellt giltigt testamente som inkräktar på en bröstarvinges laglott. Anspråket enligt 7 kap. 3 § kan göras känt för testamentstagaren eller genom talan, också inom sex månader efter delgivning. En ren kvittens av delgivning är inte samma sak som godkännande eller jämkning. Läs den särskilda delgivningsguiden.

Efter dödsfallet: delgivning, klander och laglott

Efter dödsfallet ska testamentet hanteras i dödsboet och en bestyrkt kopia ska normalt bifogas bouppteckningen när testamente finns. Delgivning av testamentet är samtidigt en egen arvsrättslig åtgärd. Enligt 14 kap. 4 § sker delgivning med arvinge genom att en bestyrkt kopia av testamentet överlämnas. Har arvingen godkänt testamentet behövs inte delgivning.

En arvinge som vill göra gällande att testamentet är ogiltigt måste normalt väcka klandertalan inom sex månader från delgivningen. Det är en annan fråga än en bröstarvinges begäran om jämkning för laglott, även om även den har en sexmånadersfrist.

Fördjupning: Delgivning av testamente och När kan ett testamente vara ogiltigt?.

Vanliga frågor

Måste ett testamente registreras?

Ärvdabalkens giltighetsregler bygger inte på registrering hos en myndighet. Det avgörande är bland annat att formkraven är uppfyllda och att handlingen kan tas fram när den behövs.

Kan jag skriva testamentet själv?

Ja, men formkraven och familjesituationen måste hanteras korrekt. Komplexa situationer – exempelvis företag, fastigheter i flera länder, särkullbarn eller större villkorade förordnanden – kan motivera individuell juridisk rådgivning.

Vad händer utan testamente?

Då gäller den legala arvsordningen. Läs vad som händer om testamente saknas.

Källor

• Ärvdabalk (1958:637), särskilt 2, 3, 7, 10, 13 och 14 kap.
• Skatteverket – bouppteckning