Kreditpolicy för företag – kreditprövning, kreditlimit och B2B-fakturor

En kreditpolicy för B2B-försäljning beskriver hur ett företag bedömer kundrisk, bestämmer kreditlimit och följer upp obetalda fakturor. Den ger säljare och ekonomiavdelning gemensamma spelregler för när en företagskund kan få betala efter leverans i stället för i förskott.

Vad är en kreditpolicy?

Det är en intern instruktion för kreditförsäljning: vilka kunder som får handla på faktura, vilka underlag som ska hämtas in, vem som beviljar kredit och vilka åtgärder som vidtas om en kund inte betalar i tid. Policyn bör kompletteras med ett register över kreditbeslut, tilldelade limiter, öppna fakturor och nästa omprövning.

Vilka delar bör en kreditpolicy innehålla?

Så gör du en kreditprövning av en företagskund

1. Identifiera kunden. Kontrollera företagsuppgifter, avtalspart och fakturamottagare.
2. Bedöm exponeringen. Uppskatta värdet av öppna order, fakturor och förväntade leveranser innan betalning kommer in.
3. Samla relevanta beslutsunderlag. Använd tillåten och proportionerlig information om kundens betalningshistorik och ekonomi.
4. Bestäm villkor. Välj exempelvis förskott, kortare betalningstid, kreditlimit eller annan riskhantering.
5. Fatta och dokumentera beslut. Notera belopp, ansvarig, datum, motivering och tidpunkt för uppföljning.
6. Bevaka kunden. Granska förfallna fordringar, limitöverskridanden och förändrad risknivå.

Hur fungerar kreditlimit? Ett räkneexempel

Anta att kundens beslutade kreditlimit är 100 000 kr, att öppna obetalda fakturor uppgår till 70 000 kr och att en ny order på 45 000 kr ska faktureras. Företagets totala tänkta exponering blir då 115 000 kr, vilket överskrider limiten med 15 000 kr. Företaget kan behöva begära delbetalning, sänka orderns kreditdel eller fatta ett särskilt beslut om tillfälligt undantag.

Exemplet bygger på antagna belopp. Policyn behöver uttryckligen ange vilka order, fakturor och belopp som räknas in i limiten.

Betalningsvillkor mellan företag – vad säger räntelagen?

2 a § räntelagen (1975:635) innehåller särskilda regler om betalningstider för fordringar på varor och tjänster mellan näringsidkare. Utgångspunkten är betalning senast 30 dagar efter betalningskrav; senare betalning mellan näringsidkare kan vara möjlig om borgenären uttryckligen har godkänt det. Det är alltså missvisande att påstå att alla B2B-fakturor alltid måste ha exakt 30 dagars betalningstid.

Räntelagen innehåller även bestämmelser om dröjsmålsränta, bland annat i 3–6 §§. Reglera fakturering och påminnelseprocess med hänsyn till gällande avtal och lag. För hjälp med fakturans innehåll, läs guiden om fakturauppgifter.

GDPR och kreditupplysning – vad behöver företag tänka på?

Behandling av personuppgifter kan aktualiseras exempelvis vid kreditprövning av enskilda näringsidkare eller när personuppgifter registreras om kontaktpersoner och företrädare. IMY beskriver hur kreditupplysningslagen och GDPR samspelar, bland annat särskilda skyddsregler för uppgifter om privatpersoner. En kreditpolicy ger inte automatiskt rätt att samla in eller lagra vilka personuppgifter som helst. Ange ändamål, behörigheter och hur länge personuppgifter behöver behållas.

Checklista inför beslut om företagskredit

• Har kunden identifierats och kontrollerats?
• Är beslutsunderlaget aktuellt och relevant?
• Är kreditbeloppet förenligt med företagets riskaptit och likviditet?
• Finns ett fastställt beslutsmandat för den föreslagna limiten?
• Är betalningsvillkor dokumenterade och förenliga med lag och avtal?
• Har datum för nästa kreditöversyn angetts?
• Finns rutiner för försenad betalning och limitöverskridande?

Vanliga misstag att undvika

• Ingen omprövning: limiten ligger kvar trots försämrad betalningshistorik.
• Otydlig exponering: öppna order räknas inte med när kunden har obetalda fakturor.
• Undantag utan ansvar: säljare höjer kreditgränser utan dokumenterat beslut.
• Oproportionerlig informationsinsamling: personuppgifter behandlas utan tillräckligt stöd eller tydligt ändamål.
• Oklara betalningsvillkor: kundavtalet, fakturan och policyn säger olika saker.

Vanliga frågor om kreditpolicy B2B

Är det lag på att alla företag måste ha en kreditpolicy?

Nej, det finns inget generellt krav på ett dokument med just den titeln för alla företag. Det kan ändå vara ett viktigt verktyg för riskkontroll, likviditet och tydliga kreditbeslut.

Är kreditlimit samma sak som betalningsvillkor?

Nej. Kreditlimiten avser hur stor exponering kunden får ha. Betalningsvillkoret anger när betalning ska ske.

Kan ett företag sänka en kunds kreditlimit?

Företaget kan besluta om sin framtida kreditgivning, men redan ingångna avtal och andra bindande åtaganden måste beaktas. Kontrollera villkor innan en ändring genomförs.

Hur ofta bör företagskunder kreditprövas?

Det finns ingen gemensam tidsintervall som passar alla. Välj uppföljning utifrån exponering, risk, betalningshistorik och förändrade omständigheter.

Fördjupning och relaterade guider

• Leverantörsavtal – vilka B2B-villkor bör regleras?
• Attestordning – vem godkänner kostnader och fakturor?
• Bestridd faktura, inkasso och Kronofogden – vad händer?
• Likviditetsbudget – planera kundinbetalningar

Källor

• Riksdagen – räntelagen (1975:635).
• Integritetsskyddsmyndigheten – kreditupplysningslagen och GDPR.
• Skatteverket – bokföring och underlag.

Faktagranskad: 12 oktober 2026. Artikeln är allmän information för svenska företag och ersätter inte individuell juridisk, kredit- eller redovisningsmässig rådgivning.