När krävs en kontrollbalansräkning? Regler och exempel

Faktakontrollerad: 1 oktober 2026 · Svensk rätt

Aktiebolagslagen anger två situationer där styrelsen ska genast upprätta en kontrollbalansräkning. Den vanligaste är att det finns skäl att anta att bolagets eget kapital har sjunkit under hälften av det registrerade aktiekapitalet. Den andra gäller resultatlös verkställighet enligt utsökningsbalken.

Behöver du själva mallen? Välj underlag efter bolagets situation: Excelmall för aktiebolag utan vald revisor eller Excelmall med revisorsunderlag för bolag med vald revisor. Artikeln förklarar när styrelsens skyldighet enligt aktiebolagslagen kan uppstå och hur gränsvärdena bedöms.

De två lagstadgade situationerna

1. Skäl att anta att eget kapital är för lågt

Enligt 25 kap. 13 § 1 aktiebolagslagen ska styrelsen genast upprätta och, om bolaget har revisor, låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt 25 kap. 14 §, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

2. Resultatlös verkställighet

Skyldigheten uppstår också när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.

Vad betyder ”hälften av det registrerade aktiekapitalet”?

Gränsen beräknas utifrån bolagets registrerade aktiekapital. Om bolaget har 25 000 kr i registrerat aktiekapital är hälftengränsen 12 500 kr. Har bolaget 100 000 kr i registrerat aktiekapital är gränsen 50 000 kr. Det är alltså inte alltid minimikapitalet för privata aktiebolag som är relevant.

Det egna kapitalet ska dessutom bedömas enligt de särskilda KBR-reglerna. Därför kan den ordinarie balansräkningen vara utgångspunkt utan att vara det slutliga svaret. Läs mer i Värdering av poster i en kontrollbalansräkning.

Vilka signaler kan ge skäl att anta kapitalbrist?

Lagen räknar inte upp en uttömmande lista över varningssignaler. Styrelsen behöver göra en faktisk bedömning utifrån bolagets ekonomiska information. Exempel som kan motivera en närmare kontroll är:

• stora eller återkommande förluster,
• betydande nedskrivningar av tillgångar,
• förlorade kunder eller avtal med stor resultatpåverkan,
• oväntade kostnader eller skadestånd,
• boksluts- eller månadsrapporter som visar att eget kapital närmar sig gränsen,
• andra händelser som väsentligt försämrar bolagets kapitalställning.

En likviditetskris och kapitalbrist är inte samma sak. Ett bolag kan ha dålig likviditet men positivt eget kapital, eller tvärtom. Det är därför viktigt att bedöma rätt fråga.

Vad är inte automatiskt en lagstadgad KBR-situation?

Den äldre versionen av denna artikel angav exempelvis fusioner, förvärv, bankkrav och allmän revisionsgranskning som situationer där kontrollbalansräkning kan ”krävas”. Det var missvisande.

Ett bolag kan naturligtvis frivilligt göra ekonomiska analyser inför finansiering, omstrukturering eller ägarförändringar. Men en sådan intern analys blir inte en kontrollbalansräkning i aktiebolagslagens mening bara för att man vill kontrollera ekonomin. Den lagstadgade skyldigheten utgår från förutsättningarna i 25 kap. 13 § ABL.

Gäller samma regler för en bostadsrättsförening?

Nej, inte direkt. Skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning enligt 25 kap. aktiebolagslagen gäller aktiebolag. En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening och omfattas av andra associationsrättsliga och redovisningsmässiga regler. Använd därför inte aktiebolagets halva-aktiekapitalgräns som en generell regel för en bostadsrättsförening. Läs alltid den reglering som gäller för den aktuella organisationsformen.

Praktiska exempel

Exempel A – förlust i bolag med 25 000 kr aktiekapital

Ett nystartat bolag har 25 000 kr i registrerat aktiekapital och redovisar efter flera förlustmånader ett preliminärt eget kapital på 9 000 kr. Informationen ger tydliga skäl att anta att eget kapital ligger under 12 500 kr. Styrelsen bör då agera enligt KBR-reglerna och inte vänta på nästa ordinarie årsredovisning.

Exempel B – stort övervärde i tillgång

Den löpande redovisningen visar eget kapital under hälftengränsen, men bolaget har en tillgång som eventuellt får tas upp till ett högre värde i kontrollbalansräkningen enligt 25 kap. 14 §. Styrelsen ska fortfarande upprätta KBR när det finns skäl att anta kapitalbrist; den särskilda värderingen görs därefter i själva kontrollbalansräkningen.

Exempel C – betalningsproblem men starkt eget kapital

Ett bolag har tillfälligt svårt att betala en leverantör men ett tydligt positivt eget kapital långt över halva aktiekapitalet. En betalningssvårighet innebär inte i sig att 25 kap. 13 § 1 är uppfylld. Om en verkställighet däremot leder till den situation som anges i 25 kap. 13 § 2 kan skyldigheten uppkomma på den grunden.

Vad händer efter att skyldigheten har uppstått?

Kan ett aktieägartillskott stärka kapitalet? Ett verkligt genomfört och korrekt redovisat tillskott kan förbättra det egna kapitalet. För en ägare som vill lämna kapital permanent utan återbetalningsanspråk finns en separat mall för ovillkorat aktieägartillskott i Word och PDF. Ett tillskott är däremot inte samma sak som en kontrollbalansräkning och ersätter inte styrelsens åtgärder, revisorsgranskning när sådan krävs eller kontrollstämma enligt 25 kap. aktiebolagslagen. Värdering, bokföring och eventuell skattepåverkan måste kontrolleras.

Styrelsen ska agera genast. Om KBR:n visar att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen snarast möjligt kalla till första kontrollstämman. Om bolaget fortsätter och kapitalet inte är fullt återställt vid den första stämman ska en andra kontrollstämma som huvudregel hållas inom åtta månader. Vid den andra kontrollstämman krävs i princip att hela det registrerade aktiekapitalet är täckt – det räcker inte att åter komma över hälftengränsen. Om förutsättningarna för likvidation enligt 25 kap. 17 § ABL är uppfyllda och stämman inte beslutar om likvidation ska styrelsen ansöka hos tingsrätten inom den lagstadgade tvåveckorsfristen. Särskilda undantag och omständigheter kan påverka processen.

Se hela processen i Hur går en kontrollbalansräkning till? Steg för steg och beräkningsexempel i Hur räknar man ut en kontrollbalansräkning?.

Källor

• Aktiebolagslagen (2005:551), 25 kap. 13–20 §§
• Bokföringsnämnden – Kontrollbalansräkning