Aktieägartillskott – guider, skatt & redovisning

Aktieägartillskott eller koncernbidrag – vad är skillnaden?

Jämför aktieägartillskott och koncernbidrag: kapitalförstärkning kontra skattemässig resultatutjämning, redovisning, skattekrav och användning vid kapitalbrist.
Publicerad Emil Sunnerberg
Jämförelse mellan aktieägartillskott och koncernbidrag med bolag, kapital och dokument

Faktakontrollerad: 1 oktober 2026 · Svensk rätt och skatt

Aktieägartillskott och koncernbidrag kan båda flytta ekonomiska värden inom en ägarstruktur, men de fyller olika funktioner. Aktieägartillskott används främst för att stärka ett bolags eget kapital. Koncernbidrag är ett särskilt skatterättsligt system för resultatutjämning mellan företag i en koncern när villkoren i 35 kap. inkomstskattelagen är uppfyllda.

Fråga Aktieägartillskott Koncernbidrag
Huvudsyfte Stärka eget kapital Skattemässig resultatutjämning inom koncern
Kräver koncern? Nej Ja, enligt IL:s villkor
Avdragsgillt för givaren? Normalt nej som aktieägartillskott Ja, om samtliga lagkrav är uppfyllda
Skattepliktigt hos mottagaren? Huvudprincip: nej Ja, mottagaren tar normalt upp bidraget
Kan stärka eget kapital? Ja Effekten beror på riktning, redovisning och bolagets resultat

När passar aktieägartillskott?

Aktieägartillskott används när en ägare vill stärka bolagets kapital utan nyemission. Det kan vara relevant vid förluster, kapitalbrist eller inför finansiering. Tillskottet kan vara villkorat eller ovillkorat.

BFN anger att erhållna aktieägartillskott redovisas som en ökning av balanserat resultat. Läs mer i villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott.

När passar koncernbidrag?

Koncernbidrag är en möjlighet att skattemässigt utjämna resultat mellan företag i samma koncern. Reglerna finns i 35 kap. inkomstskattelagen och innehåller flera villkor.

Vid koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag krävs bland annat, förenklat, att:

  • företagen omfattas av de företagsformer som reglerna gäller för,
  • bidraget redovisas öppet i inkomstdeklarationerna,
  • dotterföretaget har varit helägt under den period som lagen kräver,
  • mottagaren beskattas i Sverige på det sätt som reglerna förutsätter,
  • övriga krav i 35 kap. IL är uppfyllda.
Viktigt: Det räcker alltså inte att två bolag ”hör ihop”. Ägarandel, ägartid, deklarationstidpunkt, skattskyldighet och bidragets riktning kan avgöra om avdrag medges.

Hur skiljer sig redovisningen?

För K2-företag anger BFN:s regler att koncernbidrag enligt 35 kap. IL redovisas under bokslutsdispositioner. K3 har egna regler och ett moderföretag som lämnar koncernbidrag till dotterföretag kan under vissa förutsättningar redovisa det som en ökning av andelens redovisade värde.

Aktieägartillskott redovisas däremot som eget kapital när det är ett verkligt tillskott. Den äldre versionen av denna artikel gav standardkonton för flera transaktioner och beskrev villkorat tillskott som skuld. Det var för kategoriskt och är nu borttaget.

Vilket alternativ stärker ett bolag med kapitalbrist?

Om målet är att direkt stärka ett dotterbolags eget kapital är aktieägartillskott ofta den mer renodlade kapitalåtgärden. BFN nämner aktieägartillskott som ett sätt att återställa förbrukat aktiekapital.

Koncernbidrag kan också påverka resultat och eget kapital, men dess primära rättsliga konstruktion är skatterättslig resultatutjämning. Om ett bolag redan omfattas av reglerna om kontrollbalansräkning måste styrelsen fortfarande följa den processen.

Exempel

Moderbolag vill stärka förlusttyngt dotterbolag

Om moderbolaget vill förbättra dotterbolagets kapitalställning utan att skapa en återbetalningsfordran mot dotterbolaget kan ett ovillkorat aktieägartillskott vara ett alternativ. Vill ägaren bevara en möjlighet till framtida återbetalning kan ett korrekt utformat villkorat tillskott övervägas.

Koncernen vill utjämna beskattningsbara resultat

Om ett bolag har skattemässigt överskott och ett annat underskott kan koncernbidrag vara relevant om villkoren i 35 kap. IL är uppfyllda. Här är det den skattemässiga effekten och koncernbidragsreglerna som står i centrum.

Beslutsfrågor innan ni väljer

  • Är huvudmålet kapitalförstärkning eller resultatutjämning?
  • Finns ett koncernförhållande som uppfyller 35 kap. IL?
  • Ska kapitalet kunna återbetalas senare?
  • Hur påverkas bolagets KBR-situation?
  • Hur ska transaktionen redovisas enligt det regelverk bolaget använder?
  • Vilka skattefrågor uppstår för givare och mottagare?
Om valet är aktieägartillskott
Mallbutiken har villkorad och ovillkorad tillskottshandling, 79 kr per mall.

Behöver ni dokumentera ett koncernbidrag?

Om målet är skattemässig resultatutjämning i en kvalificerad koncern finns ett separat koncernbidragspaket med styrelsebeslut, skattechecklista och Excelregister. Paketet är ett arbetsunderlag för båda företagens kontroll av ägande, villkor, värdeöverföring och deklarationsredovisning – inte ett besked om avdragsrätt. Läs Skatteverkets förutsättningar för koncernbidrag och pröva särskilt reglerna i 35 kap. inkomstskattelagen.

Om syftet i stället är att lämna ett aktieägartillskott används de separata villkorade eller ovillkorade tillskottshandlingarna som beskrivs ovan. En mall kan inte göra en otillåten värdeöverföring laglig.

Källor

Dokumentmallar i artikeln

Fördjupa dig i ämnet

Lämna en kommentar

Notera att kommentarer behöver godkännas innan de publiceras.