Aktieägartillskott – steg för steg

Steg 1: Bedöm varför bolaget behöver kapital

Börja med att definiera syftet. Är målet att täcka ackumulerade förluster, stärka eget kapital inför finansiering, minska risken för kapitalbrist eller finansiera verksamheten? Ett aktieägartillskott löser inte automatiskt likviditets- eller lönsamhetsproblem, även om det kan förbättra balansräkningen.

Vid misstänkt kapitalbrist måste styrelsen samtidigt bedöma skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning.

Steg 2: Välj villkorat eller ovillkorat tillskott

Ovillkorat: lämnas utan rätt till återbetalning och är en permanent kapitalförstärkning.

Villkorat: ger tillskottsgivaren en rätt till framtida återbetalning när villkoren är uppfyllda och bolagsstämman kan besluta om värdeöverföringen. Rätten är inte detsamma som en vanlig förfallen fordran på bolaget.

Läs jämförelsen mellan villkorat och ovillkorat tillskott.

Steg 3: Dokumentera tillskottet

En tydlig tillskottshandling bör åtminstone ange:

• tillskottsgivare och mottagande bolag,
• belopp och datum,
• om tillskottet är villkorat eller ovillkorat,
• vid villkorat tillskott: hur rätten till återbetalning är utformad,
• om det finns flera tillskottsgivare: hur deras inbördes rättigheter förhåller sig,
• underskrifter och dokumentation av att bolaget mottagit tillskottet eller utfästelsen.

Undvik formuleringar som samtidigt beskriver beloppet som eget kapital och som en ovillkorlig skuld med fast förfallodag. Det kan skapa en helt annan juridisk och redovisningsmässig innebörd.

Steg 4: Genomför tillskottet

Tillskottet kan exempelvis lämnas genom kontant betalning eller, i vissa situationer, genom andra dispositioner som rättsligt och redovisningsmässigt får behandlas som tillskott. Säkerställ att det finns spårbarhet mellan dokumentationen, betalningen/utfästelsen och bokföringen.

Steg 5: Redovisa tillskottet korrekt

BFN:s K2-regler anger att ett erhållet aktieägartillskott ska redovisas som en ökning av posten Balanserat resultat när utfästelsen erhålls. Kommentaren anger uttryckligen att detta gäller både villkorade och ovillkorade aktieägartillskott.

Ett villkorat tillskott ska alltså inte per automatik bokföras som ett lån. Om villkoren i stället ger givaren en återbetalningsfordran direkt mot bolaget kan transaktionen vara en skuld, vilket måste bedömas utifrån dess verkliga innehåll.

Steg 6: Följ upp kapitalställningen

Om tillskottet lämnas för att hantera kapitalbrist behöver styrelsen följa upp effekten i bolagets redovisning och, där KBR-processen redan har aktualiserats, i kontrollbalansräkningen. BFN nämner aktieägartillskott som en av flera möjliga åtgärder för att återställa förbrukat aktiekapital.

Det är inte tillräckligt att bara visa en bankinsättning; rätt klassificering och korrekt kapitalberäkning är avgörande.

Steg 7: Hantera återbetalning av villkorat tillskott korrekt

Återbetalningen kräver att de avtalade villkoren och aktiebolagslagens regler om värdeöverföringar är uppfyllda. Skatteverket beskriver återbetalningen civilrättsligt som utdelning/värdeöverföring. Det måste därför finnas disponibla medel och ett korrekt beslut av bolagsstämman.

När behörigt organ har beslutat om återbetalningen anger BFN att fritt eget kapital ska minskas.