Aktieägartillskott vid kapitalbrist – redovisning och skatt
När ett aktiebolag har kapitalbrist används aktieägartillskott ofta för att stärka eget kapital. Men effekten beror på hur tillskottet är utformat, när det redovisas och hur kapitalbristprocessen redan har utvecklats. Den här fördjupningen fokuserar på sambandet mellan aktieägartillskott, kontrollbalansräkning och skatteregler.
Varför används aktieägartillskott vid kapitalbrist?
BFN anger uttryckligen att förbrukat aktiekapital kan återställas genom exempelvis aktieägartillskott, nyemission till överkurs eller minskning av aktiekapitalet. Ett aktieägartillskott är ofta praktiskt eftersom det kan förstärka eget kapital utan att nya aktier emitteras.
Om det redan finns skäl att anta att eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen dock först förhålla sig till 25 kap. aktiebolagslagen. Läs KBR-processen steg för steg.
När redovisas tillskottet?
BFN:s aktuella K2-regler anger att ett erhållet aktieägartillskott ska redovisas som en ökning av balanserat resultat när utfästelsen erhålls. För att tillskottet ska kunna redovisas krävs enligt kommentaren att företaget har fått tillskottet eller en utfästelse om tillskottet senast på balansdagen.
Det innebär att dokumentation och tidpunkt har faktisk betydelse. En efterhandskonstruktion utan tydlig utfästelse kan inte utan vidare behandlas som om kapitalet fanns på en tidigare balansdag.
Villkorat tillskott är fortfarande eget kapital
En av de viktigaste rättelserna i det gamla innehållet är att ett äkta villkorat aktieägartillskott inte ska behandlas som ett vanligt lån i bolagets balansräkning. BFN anger att även villkorade tillskott redovisas som ökning av balanserat resultat.
Förklaringen är att återbetalningsvillkoret normalt binder aktieägarna och att återbetalning förutsätter framtida stämmobeslut och disponibla vinstmedel. Om avtalet i stället ger givaren en direkt återbetalningsfordran mot bolaget kan transaktionen vara en skuld och inte ett aktieägartillskott i denna mening.
Ovillkorat eller villkorat vid KBR?
| Fråga | Ovillkorat | Villkorat |
|---|---|---|
| Stärker eget kapital | Ja | Ja, om korrekt utformat |
| Framtida återbetalningsrätt | Nej | Ja, villkorad |
| Omkostnadsbelopp för aktier | Ökar i regel | Ökar normalt inte |
| Återbetalning kräver framtida värdeöverföringsbeslut | Ej relevant | Ja |
Ur ett rent KBR-perspektiv kan båda formerna stärka eget kapital. Valet bör därför göras utifrån den långsiktiga ägar- och skattesituationen, inte enbart utifrån kapitalbristen.
Skatteeffekten för givaren
Ovillkorat tillskott
Skatteverket anger att ovillkorade aktieägartillskott i regel får räknas som förbättringsutgift och ökar aktiernas omkostnadsbelopp. Detta kan påverka framtida kapitalvinstberäkning.
Villkorat tillskott
Villkorade tillskott läggs normalt inte till aktiernas omkostnadsbelopp. Rätten till återbetalning behandlas som en separat tillgång vid kapitalvinstbeskattningen. Om ett villkorat tillskott senare omvandlas till ovillkorat kan även själva omvandlingen få skattekonsekvenser.
Återbetalning efter att bolaget återhämtat sig
När ett villkorat tillskott ska återbetalas måste bolaget ha disponibla vinstmedel och aktiebolagslagens borgenärsskyddsregler måste vara uppfyllda. Skatteverket beskriver återbetalningen civilrättsligt som en värdeöverföring. BFN anger att fritt eget kapital minskas när behörigt organ beslutar om återbetalning.
Det bör därför finnas tydlig dokumentation både av den ursprungliga tillskottshandlingen och av det senare stämmobeslutet.
Aktieägartillskott eller koncernbidrag vid kapitalproblem?
De två instrumenten har olika huvudfunktion. Koncernbidrag är i första hand en skattemässig resultatutjämningsmekanism enligt 35 kap. inkomstskattelagen. Aktieägartillskott är en mer direkt kapitalförstärkning. I en koncern kan båda vara tänkbara, men valet måste göras utifrån skatt, redovisning, ägarförhållanden och KBR-situationen.
Se Aktieägartillskott eller koncernbidrag – vad är skillnaden?.
Komplettera tillskottet med en kontrollbalansräkning när lagen kräver det. Ett tillskott och dess redovisning är inte en ersättning för den formella kapitalprövningen. För ett aktiebolag som inte har någon vald revisor finns vår Excelmall för kontrollbalansräkning utan revisor med svenska och engelska arbetsunderlag. Om bolaget har en revisor ska kontrollbalansräkningen granskas av denne; välj i så fall revisorsanpassat underlag. När det finns skäl att anta att kapitalgränsen underskrids måste styrelsen agera genast, oavsett om kapitaltillskott planeras.
Praktisk checklista vid kapitalbrist
- Bedöm om KBR-skyldighet redan har uppstått.
- Fastställ hur stort kapitalunderskottet faktiskt är.
- Välj villkorat eller ovillkorat tillskott utifrån långsiktigt syfte.
- Dokumentera utfästelsen och villkoren tydligt.
- Redovisa tillskottet enligt tillämpligt regelverk.
- Uppdatera KBR/kapitalbedömningen.
- Fortsätt följa kontrollstämmo- och tidsfrister om processen redan pågår.
- Dokumentera separat en framtida återbetalning av villkorat tillskott.
Välj villkorad eller ovillkorad tillskottshandling, 79 kr per mall. Vid faktisk kapitalbrist bör handlingen kombineras med korrekt KBR- och styrelsedokumentation.
Källor
Dokumentmallar i artikeln
Fördjupa dig i ämnet
Kontrollbalansräkning – guider & vägledningHur går en kontrollbalansräkning till? Steg för steg
Steg-för-steg-guide till kontrollbalansräkning: från kapitalbrist och KBR till första kontrollstämma, åttamånadersfrist, andra kontrollstämma och e...
Aktieägartillskott – guider, skatt & redovisningAktieägartillskott eller koncernbidrag – vad är skillnaden?
Jämför aktieägartillskott och koncernbidrag: kapitalförstärkning kontra skattemässig resultatutjämning, redovisning, skattekrav och användning vid ...
