Vanliga frågor om skuldebrev – ränta, överlåtelse och preskription

Av Mallbutiken · Sakuppgifter kontrollerade 1 oktober 2026

Ett skuldebrev dokumenterar en betalningsförpliktelse. Skuldebrevslagen skiljer framför allt mellan enkla skuldebrev och löpande skuldebrev. Här besvaras de vanligaste praktiska frågorna utan de formkravsmyter som ofta sprids om skuldebrev.

Vad är ett enkelt skuldebrev?

Enligt 26 § skuldebrevslagen är ett enkelt skuldebrev ställt till en viss person. Om det överlåts får den nye borgenären som huvudregel inte bättre rätt mot gäldenären än överlåtaren hade.

Vad är ett löpande skuldebrev?

Enligt 11 § är skuldebrev som ställts till innehavaren eller till viss person eller order löpande. Reglerna är utformade för omsättning och kan ge en godtroende förvärvare ett starkare skydd än vid ett enkelt skuldebrev.

Måste både långivare och låntagare skriva under?

Det är missvisande att säga att skuldebrevslagen generellt kräver båda parternas underskrifter för giltighet. Ett skuldebrev är typiskt gäldenärens skriftliga betalningsutfästelse. För ett separat låneavtal kan båda parters underskrifter däremot vara lämpliga som bevis på de avtalade villkoren.

Måste skuldebrevet bevittnas?

Det finns inget generellt vittneskrav i skuldebrevslagen för ett vanligt enkelt skuldebrev. Vittnen kan i vissa fall ha bevisvärde, men ska inte beskrivas som ett allmänt giltighetskrav.

Måste ränta stå i skuldebrevet?

Om parterna vill ha avtalad ränta före förfallodagen bör räntesatsen och beräkningssättet framgå tydligt. Räntelagen kompletterar avtalet och reglerar bland annat dröjsmålsränta. När lagens 6 § gäller är nivån referensräntan plus åtta procentenheter.

När börjar dröjsmålsränta räknas?

Om en fordran har en i förväg bestämd förfallodag kan dröjsmålsränta enligt 3 § räntelagen börja löpa från förfallodagen när betalningen uteblir. Om någon förfallodag inte bestämts kan ränta enligt 4 § i vissa fall börja löpa 30 dagar efter att långivaren avsänt ett skriftligt krav på ett bestämt belopp med information om ränteföljden, men inte för tid innan kravet nått gäldenären. Andra regler kan gälla för exempelvis vissa näringsidkarförhållanden och när rättsliga åtgärder vidtas. Skriv därför ut när lånet förfaller och skilj på avtalad låneränta och ränta vid försenad betalning.

Hur räknar man ut dröjsmålsräntan?

Om räntelagens 6 § gäller är årsräntan Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs varje kalenderhalvår enligt 9 § och kan ändras. Ett skuldebrev bör därför inte ange en gammal procentsats som om den alltid gäller. För ett räkneexempel med 10 000 kr i förfallen skuld och en tänkt årsränta på totalt 10 procent blir den enkla räntan för 30 dagar ungefär 82 kr (10 000 × 0,10 × 30/365). Exemplet är illustrativt, inte ett påstående om aktuell referensränta eller tillämplig avtalsränta.

Se räntelagen 3, 4, 6 och 9 §§ och kontrollera Riksbankens gällande referensränta för rätt tidsperiod.

Kan ett enkelt skuldebrev överlåtas?

Ja. Det är fel att beskriva enkla skuldebrev som ”inte överlåtbara”. De kan överlåtas, men gäldenärens invändningsrätt och reglerna om betalning till tidigare borgenär skiljer sig från löpande skuldebrev.

Vad händer när skulden är slutbetald?

Dokumentera slutbetalningen. För löpande skuldebrev säger 21 § att gäldenären inte behöver infria skuldebrevet utan att handlingen återställs. För enkla skuldebrev är det också klokt att dokumentera att fordringen är reglerad och bevara kvitto eller slutbekräftelse.

Hur dokumenteras amortering och slutbetalning?

Anteckna varje betalningsdatum, belopp, vad som avser ränta och vad som minskar kapitalskulden samt den skuld som återstår. Låntagaren bör få kvittens på delbetalningar. När skulden betalats helt är en skriftlig slutbekräftelse viktig; om det är ett löpande skuldebrev ska huvudregeln om att återställa handlingen enligt 21 § skuldebrevslagen dessutom beaktas. En amortering kan i vissa fall innebära preskriptionsavbrott, men den ändrar inte automatiskt andra avtalsvillkor.

För praktiska villkor och val av dokument, se checklistan för skuldebrev och enkelt skuldebrev i Word/PDF (29 kr).

När preskriberas skulden?

Huvudregeln i preskriptionslagen är tio år från fordringens tillkomst om preskriptionen inte avbryts. För vissa konsumentfordringar gäller tre år, men treårsregeln gäller inte fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev.

Preskription kan bland annat avbrytas genom erkännande eller betalning från gäldenären, genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en erinran från borgenären eller genom att fordringen åberopas i ett rättsligt förfarande. När en ny preskriptionstid börjar räknas beror på avbrottets typ: enligt 6 § vid erkännande eller krav och enligt 7 § normalt när det rättsliga förfarandet avslutats. Läs den uppdaterade guiden om 3 år, 10 år och preskriptionsavbrott.

Blir skuldebrevet ”ogiltigt” när fordringen preskriberas?

Det är bättre att skilja begreppen. Preskription innebär enligt 8 § preskriptionslagen att borgenären förlorar rätten att kräva ut fordringen. Det är inte samma sak som att handlingen från början varit ogiltig.